Det hela började för tjugo år sedan, när Uppsalabon Simon Sander som femåring fick filmerna "Stjärnornas krig", "Rymdimperiet slår tillbaka" och "Jedins återkomst" på vhs-kassett.
– Jag blev fast direkt. De hade allt man gillade – äventyr, rymden, häftiga saker. Jag såg nog filmerna ett hundratal gånger bara det året, säger Simon Sander, som under helgen har premiärladdat med ett "Star wars"-filmmaraton.
Även Uppsalabon Leif Eriksson blev fast för filmerna som liten.
– Jag såg några förhandsklipp från "Stjärnornas krig" på tv, och blev helt fascinerad av alla robotar och rymdskepp. Tyvärr fick jag inte se filmen när den hade premiär på grund av åldergränsen. Men då läste jag en massa "Star wars"-serietidningar i stället, säger Leif Eriksson, som säger sig ha "ett par hyllmeter" med "Star wars"-relaterade seriealbum och böcker.
Han kommer att se "Star wars: The force awakens" inte mindre än två gånger på premiärdagen.
– Först bokade jag biljetter till kvällsföreställningen, för att gå med mina barn som också gillar "Star wars". Men när jag upptäckte att filmen hade premiär redan klockan tio på förmiddagen, tog jag ledigt från jobbet för att kunna gå på den också, säger Leif Eriksson och tillägger:
– Man vill ju inte riskera några spoilers.
Enligt skådespelaren Richard Dreyfuss ska George Lucas, manusförfattare samt regissör till fyra av de sex tidigare filmerna, besviket ha konstaterat efter inspelningen av "Stjärnornas krig" att han "gjort en barnfilm". Men denna "barnfilm" skulle komma att göra honom till mångmiljardär – redan förra året hade "Star wars"-filmerna, inklusive spel och sidoprodukter, dragit in svindlande summor. Med en trogen fanskara i alla åldrar, från vuxna som sett filmerna som små, till dagens barn som glatt spelar "Lego Star wars" på spelkonsolen, är det kanske heller inte konstigt att den rymdbaserade framgångssagan nått dessa ekonomiska proportioner.
Vad är då receptet bakom "Star wars"-filmernas framgångar? Simon Sander pekar på den sagobetonade handlingen som en avgörande faktor.
– Mycket av charmen ligger i att det är inte renodlad sci-fi, utan mer som en gammaldags saga i rymdmiljö. Och så själva estetiken förstås, säger Simon Sander.
Den tydliga gränsen mellan gott och ont är också viktig, menar Leif Eriksson.
– Visst gillar jag dystopier också. Men självklart finns det en lockelse med filmernas klart uttalade goda respektive onda sida – titta bara på "Sagan om ringen"-filmerna, som även de blivit megasuccéer.
1999 tog George Lucas ett nytt tag om rymdsagan med de tre filmerna "Det mörka hotet", "Klonerna anfaller", och "Mörkrets hämnd", som kronologiskt sett utspelar sig innan de tre tidigare producerade filmerna. Dessa fick dock utstå stor kritik från många fans.
– Med tanke på att det tog femton år att producera en ny film, är det självklart att många byggde upp förväntningar som var svåra att infria. Speciellt om man förväntade sig samma sorts upplevelse som när man var tio år. Mina barn gillar dock de nyare filmerna bättre, säger Leif Eriksson.
Vilka förhoppningar och farhågor har då de två fansen inför onsdagens premiär?
– Förhoppningen är att få den här känslan man hade som liten, som av något lite sagoaktigt, säger Simon Sander.
Leif Eriksson försöker att inte ha för stora förhoppningar, säger han.
– Men ser man till trailern så verkar fokus nu inte enbart ligga på vita män, utan även kvinnor och rasifierade får ta plats i handlingen. Så det känns positivt.