Nystart för Anna Ternheim

Anna Ternheim har två ovanliga tatueringar. På insidan av den ena armen en perfekt cirkel, med ett hål i mitten. På den andra en rund prick - själva hålet som blivit över från cirkeln.
De hör ihop, men är skilda åt, snygga och stilrena, men med en kärv grön färg á la fängelsetatuering.
På samma sätt är det med Anna Ternheims "Leaving on a mayday", hennes tredje platta efter framgångarna med "Somebody outside" och "Separation road". Den är starkt besläktad med hennes tidigare alster, men med ett lättare, på gränsen till gladare sound.
- Första skivan tog ett halvt liv att göra egentligen. Andra skivan var svår för att den kom så tätt inpå den första skivan. Det fanns så många val att göra, den var jobbig på många sätt. Den här gången känns det som att jag började med ett vitt papper. Det var väldigt befriande, säger hon.

Med hjälp av producenten Björn Yttling har hon sökt sig fram till det enkla och lätta - skevheten hon inte kan vara utan tillfördes under inspelningen. Sång, stråkar och trummor spelades in samtidigt så att musiken automatiskt fick den önskade kärvheten.

Det är bara fyra år sedan Anna Ternheim släppte sin debutplatta. På den här tiden har hon hunnit bli en av den svenska musikens centralgestalter, omhuldad, Grammisbelönad, men också utsatt för omvärldens kritiska blickar. I text efter text definieras hon och hennes musik, ofta med ord som "hemlig", "introvert", "sorgsen" och/eller "kylig".
- Man ska inte läsa sådant som skrivs om en. Men relatera till dig själv. Om någon säger "vad kylig du är", det är inte så kul. Å andra sidan är det bara en skärva av en som visas. Det är väldigt tydligt att ingen kan lära känna en bara genom att lyssna på ens musik eller göra en intervju. Att acceptera det är en annan femma.

Flytten till New York för ett halvår sedan har inneburit en scenförändring i hennes liv. Hon har turnerat runt i USA och spelat för en publik som inte varit bekant med hennes musik, inte haft några förutfattade meningar. Lite grand har det varit som att börja från början.
- Jag har alltid varit lite rastlös, vill vidare och vidga utsikten. Nu blev det att jag flyttade. Det är ett ganska enkelt sätt, om man vill byta utsikt flyttar man och får ett nytt fönster.

Efter jul väntar en längre turné i Sverige - ett möte med publiken hon verkligen längtar efter.
- Just nu befinner jag mig i ett vakuum, jag går omkring här och klättrar på väggarna. När jag är klar med en skiva blir jag alltid lite tom inombords och lite världsfrånvänd. Nu vill jag möta människor och sjunga för dem - det blir verkligt då.

Nystart för Anna Ternheim

Anna Ternheim har flyttat till New York och börjat om från början. Också nya plattan "Leaving on a mayday" är lite av en nystart. Med en snygg metafor beskriver hon den som en smutsig vit fjäder - lätt, men skitig.