Tolvslaget var inte så speciellt förr i tiden. Vanligt folk hade ingen klocka.
– Generellt var det först i slutet av 1800-talet som tolvslaget blev magiskt, säger Håkan Liby, kulturhistoriker, före detta landsantikvarie och expert på Uppländska seder och bruk.
Nyårshelgen var en i en lång rad av julhelger med mat och umgänge. Man åt julbord, kanske med en stek som komplement, eftersom julen varade ända fram till tjugondedag Knut.
– Nu städar många ut julen innan nyårsfirandet startar. Det tycker jag är en intressant trendspaning. Det går stick i stäv med traditionen, säger Håkan Liby.
Mest var nyårsaftonen en övergång från ett kalenderår till nästa. Men visst var den lite speciell också, man gick ju något nytt till mötes. På nyårsaftonen blickade man sentimentalt bakåt medan nyårsdagen var ett tillfälle att sia om framtiden.
– "Ta tecken" är ett Uppländskt ord för att spå. Man ville veta hur skörden skulle bli, om unga skulle träffa kärleken, om barn skulle födas barn eller om någon skulle dö, berättar Håkan Liby.
En metod var att stöpa i bly. Då smälte man lite bly och slängde ner det i kallt vatten. Sedan tolkade man formen på det stelnade tennet. Kanske såg det ut som en likkista eller en vagga.
– Så på sitt sätt var nyårsnatten magisk, säger Håkan Liby.
Hans senaste bok handlar om årets och livets högtider på Grönsöö. 1899 dansade familjen von Ehrenheim på Grönsöö runt granen och sjöng barnvisor. Sedan läste familjeöverhuvudet Erik von Ehrenheim nyårspsalmen 412 med fem verser.
I högre samhällskikt var det vanligt att uppvakta överordnade genom visiter på nyårsdagen. Herrskapet på Grönsöö besökte till exempel ärkebiskopsgården och landshövdingen på Uppsala slott för att önska ett gott nytt år.
– Man fick nog bara ett glas sherry och satte sig inte ens, säger Håkan Liby.
På de uppländska bruken gjorde de anställda visit hos bruksägaren som höll ett kort nyårstal. Seden att uppvakta överordnade levde kvar långt in på 1900-talet.
1897 började skådespelaren Anders de Wahl läsa Tennysons dikt "Nyårsklockan" på Skansen. Först när det började sändas i radion fick tolvslaget stor betydelse i svenska hem.
Något som sedan länge sänds i radions P1 är klockringningen vid midnatt. Alla svenska domkyrkors klockringning spelas upp, Uppsala domkyrka brukar vara sist ut. Då sitter Håkan Liby klistrad vid radion.
– Det är ett otroligt fint svep över landet. Och den äldre hallåmannen som presenterar varje kyrka talar framför allt till dem som firar nyår i ensamhet.