– Det är nästan fyrtio år sedan det kom en övergripande bok om Uppsala. Flera av stadens bokhandlare har uttalat önskemål om en uppdaterad Uppsalabok, så därför har vi gjort en, säger Lars Lambert.
Han är dokumentärfilmare och konstvetare med flera böcker och dokumentärfilmer bakom sig. Numera är han en populär föreläsare i konsthistoria på Pensionärsuniversitetet i Uppsala. Helena Harnesk var tidigare antikvarie på Upplandsmuseet och är numera föreläsare och guide på stadsvandringar med historiska teman.
På bordet framför oss ligger den nyutkomna boken "Alla tiders Uppsala". Den tar avstamp på 1100-talet, i det vi idag kallar Gamla Uppsala, samt Aros, embryot till våra dagars Uppsala. Med ett rikt bildmaterial skildras stadens framväxt. Men också bränder och farsoter, kända kulturprofiler som forskare och författare, samt storslagna evenemang och andra större händelser.
Under mitten av 1600-talet byggs till exempel hela stadskärnan om. Den blivande regenten, drottning Kristina, vill ha ordning i Uppsalas gatunät inför sin kröning. Men det blir ett ombygge som drar ut på tiden. Allt för länge tycker den blivande drottningen och hon låter sig krönas i Stockholm i stället.
– Det är nog Uppsalas mest omvälvande tid vad gäller stadens utseende, säger Helena Harnesk.
– Men det var då citykärnan formades som vi känner den idag. Exempelvis byggdes Nybron.
– Hela tiden har det funnits en svaghet för monumentala byggnader i staden. Det nyantika Linneanum, Universitetshusets nyrenässans och "skandalhuset", byggnaden som än i denna dag överskuggar Universitetshuset är alla exempel på detta säger Lars Lambert.
Vid vårt möte ha de båda författarna har ombetts välja en favoritplats i Uppsala och de är eniga om att den är belägen någonstans i trakten mellan Domkyrkan och Gustavianum. Gustavianum blev bilden av ett paradigmskifte inom universitet när Olof Rudbeck lät bygga en anatomisk teater mitt i dåvarande universitetshuset. Naturvetenskap gjorde entré mitt i teologin, som hade varit tidens dominerande disciplin.
Erik den heliges skrin, inne i Domkyrkan är också en favoritplats för författarduon.
– 18:e maj 1160 blev kung Erik Jedvardsson halshuggen av fiender. Mirakulöst uppstod en källa på platsen och en blind kvinna blev seende då hon beströk sina ögon med vatten från den, berättar Helena Harnesk.
Erik den helige, som han kom att kallas, är begravd i kyrkan i Gamla Uppsala, men relikskrinet bars i procession in till Aros 1273. Det kom att bli det första kända årtalet i Domkyrkans historia då den praktiskt taget byggdes runt skrinet. Det gyllene relikskrinet i Domkyrkan är faktiskt det tredje. Det första är borta och det andra lät Johan III smälta ner för att finansiera sin krigföring.
De båda skribenterna har delat upp själva skrivandet mellan sig.
– Men eftersom jag är formgivare av boken har jag också haft sista ordet när det gäller texterna, säger Lars Lambert.
Tillsammans med Dan Pettersson har han också tagit bokens nyare fotografier.
– Det är roligt att växla mellan text och bild. Jag har goda kontakter med både Upplandsmuseet och Carolina Rediviva sedan mina tidigare Uppsalaböcker.
Boken avslutas i vårt eget 2016, med en bild av Stig Strömholms promovering till jubeldoktor i aulan på Uppsala universitet.
Nu hoppas de båda författarna att boken ska påminna om Uppsalas potential, att vi har ett kulturarv att njuta av.