Nu tar skrivandet vid för museichefen

Som tvååring kom hon, Küllike Blauhut, med sina föräldrar från Estland till Sverige. Under första svenskåret, i flyktinglägret i Enköping, förlorade hon sin far i sviterna efter en lunginflammation. Som treåring lämnades på barnhem medan mamma försökte hitta utkomst i Stockholm.
Det hade kunnat bli en berättelse om utsatthet och utanförskap, men icke.
- Det var mitt enda olyckliga år, det där barnhemsåret. Annars var min barndom lycklig, säger Küllike Montgomery, avgående museichef på Bror Hjorths Hus i Uppsala.

Efter barnhemsåret fick hon komma till fosterfamilj, paret Nils Oskar, lagårdsförman, och Nanny Andersson på Stora Djulö gård strax söder om Katrineholm. Där trivdes hon och rotade sig.
- Jag sprang i lagår'n och jag hade häst att rida på. Nils Oskar och Nanny var underbara människor, stora djurvänner, säger Küllike Montgomery, som tänkte bli veterinär när hon var barn.
Men skulle vi göra en tidresa och iaktta den uppväxande flickan Küllike, skulle vi lägga märke till hennes dragning till konsten lika mycket som kärleken till djuren. Och det var så det blev, konsten blev hennes väg.

Som elvaåring kom Küllike tillbaka till sin mamma, konstskoleutbildad i Estland, som nu försörjde sig i Stockholm på att måla souvenirtallrikar med Stockholmsmotiv.
- Jag hittade en av mammas tallrikar på loppis på Vaksala torg. jag köpte den förstås. Motivet var Gamla Uppsala kyrka. Jag inser ju nu att de där tallrikarna var ganska bra målade...

Mamma Irma umgicks i kretsen av exilkonstnärer i Stockholm. Något som säkert påverkade Küllike. Hon tog med sig dottern till Nationalmuseum - och kanske var det just där som vägen vek av från veterinärvetenskapen till konstvetenskapen.
- Vi såg en utställning med impressionisterna. Och jag ville, och fick, gå dit om och om igen. Det var ett sådant ljus och sådan glädje i bilderna. Jag ville vara i dem.
Efter studenten läste hon konstvetenskap i Stockholm och blev så småningom doktorand i konstvetenskap Göteborg. Men under tiden arbetade hon bland annat som guide på Nationalmuseum och Moderna museet. Blev sedan kvar i arbetslivet. Gifte sig med Henry Montgomery, fick barn. Någon disputation blev det inte. Hon fick aldrig tid...
- Jag spred ut avhandlingen i olika böcker i stället, säger Küllike Montgomery.

Efter långa perioder som intendent på Göteborgs konstmuseum respektive Nationalmuseums avdelning för teckning och grafik sökte hon den utannonserade tjänsten som museichef på Bror Hjorths Hus. Och fick den.
- Jag och min man Henry for till Uppsala över en dag och besökte Bror Hjorths Hus. Jag kände att här ville jag jobba!
Sexton år har hon arbetet på Bror Hjorths Hus, fjorton år har paret Montgomery bott i Tripolis i Uppsala.
- Vi trivs oerhört bra, så här stannar vi kvar!
Nu återstår bara tre arbetsdagar, sedan vidtar tiden som pensionär.
- Nu får jag tid att dels ägna mig åt politik i Miljöpartiet, dels att skriva.

Küllike Montgomery har skrivit en del sedan hon slutade arbeta med sin doktorsavhandling. Till exempel en bok i avhandlingsämnet, om Torsten Billman, bokillustratör och grafiker, och om Liv Derkert, dotter till Siri Derkert och syster till Carlo.
Säkerligen kommer hon att fortsätta skriva konstvetenskapligt, men inte enbart.
- Nej, jag ska försöka skriva skönlitterärt också. Och skriva om min mamma.
Under sin tid i Bror Hjorths Hus har hon brutit en gamma tradition: den att i galleriet enbart ställa ut skulptur, och då helst inte av Uppsalakonstnärer, plus den årliga teckningsstipendiaten. I stället har Küllike Montgomery låtit åtminstone en av galleriets sex-sju utställningar per år ha anknytning till uppländska konstnärer.
- Min ambition har varit att visa på konstens mångfald i uttryck och material, hos oförtjänt bortglömda konstnärer såväl som hos de publikdragande kända. En ledstjärna har varit konstnärskap som jag själv uppskattar, en annan sammanhållna teman.

Återkommande besökare i Bror Hjorths Hus minns till exempel utställningarna Rodhe i Uppsala, Naiver med Lim-Johan, Tove Jansson, Sigrid Hjertèn, Peter Dahl, Siri Derkert, och Students R Us med 18 Mejanelever.
Till de lokala projekten hör Artemisutställningarna, Linnéårets Uppsala - Tokyo tur och retur och den nu pågående LITTERART med 28 uppländska konstnärer.
Nu lämnar Küllike Montgomery över chefskapet för det vackra rödmålade konstnärsmuseet vid Norbyvägen i Uppsala till Tomas Järliden, som lämnar intendenttjänsten vid Millesgården i Stockholm till förmån för Bror Hjorths Hus.

Nu tar skrivandet vid för museichefen

Museichef Küllike Montogomery på Bror Hjorths hus i Uppsala går i pension. Nu ska hon ägna sig åt politik och författande.