Det är inte första gången som regissören Sara Cronberg jobbar på Uppsala stadsteater. Gengångare är hennes tredje pjäs på teatern. Nu för lilla scenen, vilket hon tycker känns riktigt bra då det mest varit de stora scenerna som hon jobbat med på senare tid, senast i Åhus med Pinocchio.
Att Gengångare varit en resa in i det magiska, anar man ganska omgående. Men också att det personliga fingeravtrycket, Cronbergs tolkning är viktig: att få göra en riktig spökhistoria.
– Ja, jag är väldigt intresserad av det övernaturliga, att gå över gränsen och hitta en annan dimension. Jag ville inte göra en socialrealistisk tolkning utan hitta en form för en mer magisk Ibsen.
Kanske beror hennes tolkning på den skräckupplevelse som hon hade då hon första gången läste Gengångare när hon var 19 år. Eller kanske är det det djupa intresset för filosofi och religion, som hon pluggat på Lunds universitet, som avspeglas i dramat, säger hon. Säkert är i alla fall att hon velat vrida tillbaka dramat till sitt ursprung.
– Gengångare är en riktigt kuslig historia som inte är gjord som spökhistoria tidigare. För mig måste det finnas där annars blir det inte roligt.
Att Uppsala stadsteater drabbats av en spökbom i vår, också med föreställningen Låt den rätte komma in, gjorde att Cronberg också ville gå "hela vägen" och faktiskt också få med spöken på scenen. Om man tittar noga i speglarna på scenen, nästan teaterviskar hon.
– Det har varit viktigt för mig att undersöka och bryta gränser för formspråket, att inte göra en så korrekt iscensättning. Jag har verkligen kämpat för att inte förklara för mycket. Min tanke har varit att låta det vara så märkligt som möjligt och på så sätt få igång publikens osäkerhet och tankar om sina egna liv. Jag vill få publiken att fråga sig vad de är rädda för och vad det är som påverkar eller inte påverkar deras liv, säger Sara Cronberg.
Nej, för allt är inte vad det synes vara i Gengångare. Inte bara i fråga om vålnader och det förgångna. Utan också i fråga om livslögner. Fru Alving, dramats huvudperson spelad av Viveca Dahlén, tvingas allt mer vika från den sociala yttre fasaden och erkänna makens mångåriga tyranni, inte minst på grund av den sjuke sonens avslöjanden. Mer vill dock inte Sara Cronberg avslöja om själva dramats handling.
– Ibsen är en otroligt bra berättare. Han vet verkligen hur man håller intresset uppe utan att avslöja för mycket. Han är en förebild för den amerikanska filmen med sina cliffhangers.
Själv verkar hon också hänga där, några dagar innan premiär, med ett avhopp och en ny skådespelare, Karin Bengtsson, som ska in i pjäsen och med flera sjuka i ensemblen. Något hon verkar ta med ro.
–Jag är van, det är alltid någonting. Gengångare är ju en spökhistoria så det är väl som med Shakespeares olycksdrabbade Macbeth, att det bara är att räkna med att något händer. Det är ju teater, säger Sara Cronberg och skrattar. Nästan lite spöklikt.
Gengångare har premiär lördag 26 februari.