Hur känns det?
Väldigt roligt! Just nu håller vi på och packar turnébussen inför mina allra första gig med bandet.
Vad gör du när du inte trummar på scen?
Då jobbar jag som slagverkslärare på Uppsala musikskola – får se om mina elever vill börja sminka sig som Tom Terror nu.
Hur kom det sig att du valdes till ny F.K.Ü-medlem?
Jag är från Uppsala från början, men har bott på annan ort i tio år i och med studier. När jag sedan flyttade tillbaka fick jag kontakt med några gamla musikerbekanta, inledde lite samarbeten och på den vägen är det. Tidigare har jag bland annat spelat trummor i The Project Hate.
Vad inspireras du själv av musikaliskt?
Mycket, särskilt av klassisk musik och gärna ryska tonsättare som Aleksandr Skrjabin. Annars gillar jag band som Anthrax, Exodus och gamla Metallica, alltså innan de gav ut sitt "svarta album".
F.K.Ü är ju ett skräckinspirerat band – vilken är din egen skräckfilmsfavorit?
"Excorcisten", definitivt. Generellt sett äldre skräckfilm från 70- och 80-talen, innan alla datoreffekter kom.
Hur är Uppsala generellt som konsertstad tycker du?
Ja du. Man får nog säga att det är rätt uppdelat, med studentnationerna och deras kårlegskrav å ena sidan och Konserthuset med en lite "finare" musikinriktning å andra sidan, och det är inte lätt för all slags musik att få plats. Men Uppsala är i högsta grad en levande musikstad, så jag har hopp om framtiden.
Och vilken är din favorit-F.K.Ü-skiva?
Det måste vara den senaste, "4: Rise of the mosh mongers". Och så bandets allra första kassettdemo förstås. Under åttiotalet, då thrashscenen föddes, spriddes musiken också mycket genom kassettband, så kallas "tape trading".
Hur ser den närmsta tiden ut för F.K.Ü?
Vi har en del spelningar den närmsta tiden, och i höst kommer vi att spela in den nya skivan. Sedan hoppas vi på en Europaturné.