Dag Thelander har varit en välkänd profil i Uppsalas kulturliv i flera år. På senare tid har han bland annat medverkat till en teaterfestival med USA-tema, satt upp en kabaré baserad på Tom Waits musik och hållit i skrivarkurser på Stadsbiblioteket. Själv fick han smak för skrivande och dramatik som mycket ung.
– Mina föräldrar hade några inspelade tv-pjäser som Lars Norén gjorde på 1980-talet. Jag tittade på dem när jag var i 13-årsåldern och tyckte att de gav en inblick i en otäck men spännande vuxenvärld, berättar Dag Thelander som själv föddes 1983.
Medan många av hans kamrater ägnade sig åt idrott eller andra fritidsaktiviteter så hängav sig Dag Thelander åt skrivandet och berättandet. I 14-årsåldern skickade han ett nyskrivet manus till en tävling för unga dramatiker som Teater Giljotin anordnade. Dag Thelander vann.
– Jag fick åka till Stockholm och höra min egen text läsas upp på scenen. Efter det höll min svensklärare ett enskilt samtal med mig om min framtid. Det var ett stort äventyr för mig och det gav mig en sorts bekräftelse som jag tror att det är ovanligt att tonåringar får.
Stärkt av den framgången fortsatte han att skriva för scenen och regissera. I gymnasiet ingick han teatergrupper med namn som Stella och Vajande huset. Sedan väntade skrivarkursen på Biskops-Arnös folkhögskola.
– Jag minns gymnasieåren som en lycklig och intensiv period utan större prestationskrav. Vi gjorde det vi ville göra och vi var inte ett dugg ängsliga inför hur det skulle tas emot.
Dag Thelander beskriver sin tid på Biskops-Arnö som något vilsen. Det tog ett tag för honom att komma fram till var hans främsta styrkor låg.
– Jag insåg att regissörsrollen faktiskt inte var något för mig. Jag är konflikträdd, ganska blyg och jag tycker inte om att bestämma över folk, förklarar han.
Däremot har han inget emot att stå på scenen, åtminstone inte om han får framföra en egenhändigt skriven text. 2003 blev han svensk mästare i poetry slam.
– Jag tycker fortfarande att estradpoesi är kul men jag ledsnade ganska fort på själva tävlandet. Det kan lätt bli uppblåst, bråkigt och tjafsigt. Sådant tycker jag inte om, förklarar han.
I stället är det skrivandet han vill lägga mest tid på. De 100 000 kronorna som kulturnämnden nu tilldelar honom kommer också att ge honom värdefull skrivtid. I framtiden vill han gärna genomföra ett större teaterprojekt.
– I vår teatergrupp Teater C har vi gjort många kammarspel. Det skulle vara spännande att få involvera fler personer och sätta upp en större berättelse, förklarar han.
Sedan en tid tillbaka samarbetar han mycket med skådespelerskan Andrea Geurtsen, så mycket att de har beskrivits som ett radarpar i bland annat UNT.
– Jag tycker att det är hedrande att vi kallas för ett radarpar. Vi kompletterar varandra bra. Jag skriver medan hon är väldigt bra på allt visuellt, till exempel.
Teater C har bland annat lagt ut två föreställningar, Klara Andersson (in concert) och Tolv historier på musiktjänsten Spotify, ett ganska nytt sätt att nå ut till alla teaternyfikna.
Under onsdagskvällens stipendieutdelning på Reginateatern får också den finländska dokumentärfilmaren Mervi Junkkonen ta emot samma stipendium på 100 000 kronor.