''Nu börjar en ny epok''

Subject: nöje fredag 1
To: www@unt.se

Vissa saker som Robert Broberg säger väntar man sig snarare från nyblivna artister, debutanter som ännu inte lärt sig verbalisera det de gör eller fortfarande är fyllda av förundran över sin situation:
"Det är så underbart roligt att få hålla på med det jag tycker är roligast i hela världen... det är en underbar utmaning... jag är lycklig att jag kan jobba med det här och har en publik."
Men Robert Broberg har varit artist i nästan ett halvt sekel. Nu har han som människa och artist nått en punkt i livet där han är tillfreds, och uppenbarligen är det då som de enkla sanningarna verkligen blir verkliga.
"Det är så underbart roligt att få hålla på med det jag tycker är roligast i hela världen" - det låter självklart när han säger det. Klart att det är så.
En kris kommer ofta ur ett behov att förändra livet. För att må bättre ska man lyssna noga på tvivlen som kommer, på en själv och ens liv, säger han också.
Eller som han uttrycker det i sången Trots allt som ingår i hans senaste föreställning Gilla läget:

när livet känns motigt och knotigt
och dessutom i såren strör salt
peppar jag upp mig trots allt

De senaste åren har Robert Brobergs liv förändrats i grunden: föräldrarna avled, äktenskapet sprack och 60-årskrisen slog till. Vägen in i ensamheten och skrivkrampen och ut igen berättar han om genom teckningar och små texter i boken Gilla läget, som gavs ut i höstas. Showen med samma namn är med hans egna ord "en livsbejakande genomgång av allt som kan kännas besvärligt".
- Man måste våga stanna kvar i känslan att man är mitt i mörkret och aldrig kommer ut, för då går den över. Visst har jag velat fly, men hur gör man det? Det finns ingen annan som kan rädda en, man måste upptäcka att om man springer i väg blir det ännu otäckare. Det ger en försonande känsla om man stannar kvar och man kan se med nykterhet på vart man är på väg.

Att skriva och teckna blev Robert Brobergs sätt att reda upp sitt liv. Men han går inte med på att kalla Gilla läget för offentlig självterapi.
- Nej ... ja ... äh, då låter det inte som om att jag tar det på allvar, och det gör jag i allra högsta grad. Det här är ett konstnärligt sätt att bearbeta tillvaron på.
- Jag kommer in i min tredje period nu. Först hade jag en period tills jag var 35 ungefär. Då gjorde jag en djupdykning och funderade på om livet skulle se ut så resten av livet och det ville jag inte. Det tog tre fyra år, jag bodde en del i New York och gjorde en del experimentella saker både som artist och människa, och sedan kom jag igen med ett nytt koncept och gjorde mina enmansshower. Den perioden är också över, och nu börjar en ny epok.
Publiken behöver inte vara orolig. Man känner igen Robert Broberg. Gilla läget må handla om att bli övergiven och att bli gammal, men det är ingen nyallvarlig föreläsare som strör Dr Phil-aktiga ta-tag-i-ditt-liv-visdomar omkring sig som publiken får möta. Dels har allvaret funnits genom alla faser hos artisten Robert Broberg - ibland mer iögonfallande och ibland mindre - dels skriver han fortfarande texter där det alltid går att peta in någon ny betydelse av ett ord. Han sjunger en "åderbrock'n'roll" och säger "att kunna glädjas åt det lilla är inte illa, det är stort."
- Jag är fascinerad av språket, hur vi försöker förklara vad vi känner och tänker. Det är underbart att man kan nå fram till varandra. Det har varit roligt att hitta så många betydelser i språket. Det är mitt sätt att bidra till helheten i samhället.
- Ordlekar är inget självändamål. När de presenterar sig för mig är det roligt att ta in dem, men jag söker alltid något som låter vackert. Jag tycker jag jobbar med poesi - på mitt sätt. Jag försöker beskriva poetiskt och vackert med värme och humor hur jag upplever livet.

Han erkänner att det finns texter som "mått bäst i glömskans garderob" men är aldrig rädd för att humorn ska stå i vägen för allvaret.
- Nej, men jag har förstått att vissa har missat allvaret bakom. Men herregud, jag har publikens öra och de förstår. Skulle jag bli ängslig skulle jag hämma mig själv och inte kunna beskriva livet rätt. När jag började skriva saker som yngling hade jag många allvarliga frågor, men livets absurda humor gjorde också intryck på mig. Jag har egentligen alltid varit en eftertänksam och allvarlig man.

Upsala stadsteater, ons-fre

Fakta
Född: Robert Zero Karl Oskar Broberg 2 juli 1940. Känd som Robban 19571968, Robert Karl-Oskar Broberg 19681974, Zero 19741982. Uppvuxen i Råsunda i Solna. Debuterade 1957 med Robbans Skiffle Group. Slog igenom i Hylands hörna 1963. Har fått många utmärkelser, som Povel Ramels Karamelodiktstipendium (1989) och Stockholms stads Bellmanpris (1997). Har ensam fyllt Globen med föreställningarna Höjdare (1991), Målarock (1994), Dubbelsångare (1996) och Universrum (1999).
Aktuell: med de sista föreställningarna av showen Gilla läget - jag är
fortfarande hungrig! på Stadsteatern onsdag-fredag.