"Margareta (naken)"och "Margareta (klädd)" målades i början av 1950-talet, i början av det framtida äkta parets bekantskap.
Natten mot den 13 februari 2017 krossades ett fönster till Bror Hjorths hus i Uppsala. Larmet gick och museichef Tomas Järliden väcktes av beskedet. När han kom fram var platsen avspärrad och fylld med folk. Tre tavlor saknades.
– Jag var bedrövad och ledsen. Ganska snart blev jag också rädd för att de som stal tavlorna skulle bli skrämda av uppståndelsen och förstöra dem, säger han.
Tomas Järliden har jobbat i flera konstnärshem, från Selma Lagerlöfs Mårbacka till Alsters Herrgård där Gustaf Fröding föddes. Han kom senast från Millesgården för elva år sedan och lockas av att bevara och förvalta både konstnären och konsten.
Tavlorna är målade under 1920- och 1950-talen och är värda flera miljoner. Men enligt museet är det ekonomiska värdet ointressant.
– Det blev ett hål i berättelsen. Ett hål i historien som vi har som främsta uppgift att bevara. Det är klart att tavlorna är väldokumenterade och man hade kunnat fortsätta berätta om dem, men värdet av att ha dem i samlingen går inte att värdera, säger Tomas Järliden.
– Att stjäla konst är att förstöra vad konst är. Det tar bort möjligheten att upptäcka konsten, och då dör den, säger Magnus Bäckström, ordförande i Bror Hjorthföreningen.
"Dansande flickor" målades i Paris 1922.
Efter en spaningsinsats hittades slutligen tavlorna i en bil i Gävle i december 2020, knappt fyra år efter att de försvann.
Tavlorna är i bra skick – två av dem var inglasade och den tredje klarade sig med skrapmärken som en konservator har kunnat åtgärda.
Och nu lyfts de alltså upp i Bror Hjorths hus igen efter att ha varit borta i fyra och ett halvt år.
Helena Ling (L), ordförande i Bror Hjorthstiftelsen var med när de stulna målningarna kom hem igen.
– Vi är otroligt glada att Uppsalaborna har fått tillbaka sin konst, säger Helena Ling (L), ordförande i Bror Hjorthstiftelsen.
Utredningen kring stölden fortsätter. En person misstänks för brott och enligt polisen är utredningen i slutfasen. Brottsrubriceringen är grovt häleri, vilket innebär att man hanterat stulen egendom, försökt sälja den vidare eller på annat sätt försvårat ett återlämnande.
– Jag har en förhoppning om att någon gång få veta vad som hände men jag är inte säker på att vi kommer få det, säger Tomas Järliden.
På frågan om vilken genre Bror Hjorth målade i svarar museichefen Tomas Järliden att Bror Hjorth själv kallade sig för en spelman i trä, sten och lera.
Tavlornas upphängning sammanfaller med att Bror Hjorths hus öppnar igen på torsdag nästa vecka. Konstnärsmuseet kommer att välkomna sex personer i timmen och biljetterna släpps på Tickster i dagarna.