National treasure

Film:National treasure. Royal. Regi: Jon Turteltaub. Manus: Jim Kouf, Cormac & Marianne Wibberly. Foto: Caleb Derschanel. Musik: Trevor Rabin. I rollerna: Nicolas Cage, Diane Kruger, Harvey Keitel, Sean Bean, Jon Voight, Justin Bartha m flDet är frimurarnas tid just nu. Först den formidabla boksuccén (snart film också) Da Vincikoden och så den här. Det var naturligtvis en miss av författaren Dan Brown att inte förlägga jakten på tempelriddarnas skatt till USA. Så det tar man igen i kvadrat i National treasure.Mest liknar det Fem söker en skatt för ungdom.Släkten Gates har i generationer ägnat sig åt att söka efter Tempelriddarnas förlorade skatt. Nu tror sig den senaste i familjen, Ben, att han hittat ett nytt spår. Hans far påstår att en ledtråd bara leder till en annan, aldrig direkt till guldet och vill inte vara med.Förtäckt historielektionNåväl, jakten går vidare på platser berömda från den amerikanska frihetskampen i slutet av 1700-talet. Helst ska man vara bevandrad i historien, eller åtminstone ha ett brinnande intresse för saken. För detta är i mycket en mer eller mindre förtäckt historielektion ägnad åt att framställa USA:s fantastiska historia som demokratins upptäckare.Den delen får man ta. Det är ändå ganska spännande att följa denna moderna skattjakt. Här finns det mesta av lönngångar, fantastiska stöldkupper, action, biljakt, romantik och vad man nu önskar sig av ett matinéäventyr.Drygt i längdenMöjligen skulle man då önska sig en annan huvudrollsinnehavare. Nicolas Cage har i stort sett ett enda ansiktsuttryck och rör sig som om det vore dags att byta blöjor. Hans framtoning kanske funkar som cool i vissa andra filmer men här blir det lite drygt i längden med det där slowmotionsättet att prata och spela.Som tur är väger hans mer eller mindre frivilliga kumpaner i form av Justin Bartha och Diane Kruger upp en hel del. De har både närvaron och glimten när de spelar. Varför Kruger väljer att kyssa Cage i stället för Bartha framstår som en gåta.Likaså håller skurken spelad av utmärkte Sean Bean håller fint.Nåväl, National treasure är en hyggligt spännande och rolig film att se. Lite trött blir man dock på att Gates pappa har rätt. Det blir en och annan ledtråd för mycket som ska följas upp.Men den riktigt otäcka hiss-scenen förlåter mycket.