Mötet med Farah Diba blev en film

Nahid Perssons senaste dokumentär Drottningen och jag är invigningsfilm på Göteborgs filmfestival som inleds i dag. Det är första gången festivalen öppnas med en dokumentär. När UNT når Nahid Persson befinner hon sig fortfarande på Sundancefestivalen i USA där hon nyligen fick ta emot stående ovationer efter världspremiären.
- Reaktionen var helt otrolig. Publiken stod upp och klappade i tre minuter. Det var en jobbig film att göra. Därför är jag så glad att den har blivit uppskattad, säger Nahid Persson i telefon från ett hotellrum i Utah.

Idén bakom filmen kom till under dramatiska omständigheter. Nahid Persson hade återvänt till sitt gamla hemland för att avsluta sin film Fyra fruar och en man. Redan på Teherans flygplats sattes hon i husarrest och utsattes för obehagliga förhör.
- De tvingade mig bland annat att skriva på ett kontrakt där jag lovade att aldrig mer göra filmer om Iran. De var hotfulla och kallade mig för allt möjligt, bland annat "rojalist".

Att bli beskylld för att vara anhängare till Irans gamla monarki var en grov förolämpning, inte minst med tanke på att Nahid Persson en gång tillhörde dem som såg till att Shahen av Iran störtades 1979.
- Jag var medlem i en kommunistisk organisation som ung. Egentligen var jag nog inte kommunist. Jag ville bara att det iranska folket skulle få det bättre och att shahens förtryck skulle ta slut. Jag hjälpte mullorna till makten. Nu tvingades jag återigen utsättas för deras förtryck, förklarar hon.

Shahen av Iran avled i exil i Egypten 1980, efter att han och familjen hade förvägrats asyl i en rad länder. Hans maka Farah Diba lever dock alltjämt och bor numera merparten av året i Paris.
- Jag hade inte ägnat Farah Diba en tanke sedan revolutionen. När förhörsledarna kallade mig rojalist och förbjöd mig att filma dök dock tanken upp. Jag är en envis person. Om någon säger åt mig att jag inte kan göra något så tar jag det som en utmaning, säger Nahid Persson.
Väl hemma i Sverige började hon skicka e-post till Farah Diba. Det dröjde fyra månader innan den gamla drottningen svarade.
- Farah Diba ringde och undrade vad filmen skulle handla om. Hon var väldigt misstänksam, men hon tackade ja. Först hoppade jag av glädje. Sedan fick jag blandade känslor. Jag skulle ju åka hem till min gamla fiende, säger Nahid Persson.

Det första mötet i Paris blev spänt. Båda kände misstroende inför varandra. Efterhand lärde dock Nahid Persson känna människan bakom symbolen Farah Diba.
- Vi kommer från helt olika världar, men efterhand insåg jag hur mycket vi faktiskt har gemensamt. Vi är båda kvinnor och mammor. Vi har båda förlorat närstående. Vi lever i exil, vi minns barndomens dofter och vi delar saknaden till vårt gamla hemland, säger Nahid Persson.
Mitt under filmarbetet skickade en iransk rojalist i Europa en översatt version av en svensk intervju med Nahid Persson till Farah Diba. När ex-drottningen insåg vilken bakgrund dokumentärfilmaren hade bröt hon genast kontakten med henne.
- Det kändes hemskt att inte få slutföra projektet. Jag hade många kritiska frågor kvar att ställa om hennes man. Men när Farah Diba fick se filmens trailer så ångrade hon sig faktiskt. Vi kunde träffas ännu en gång, berättar Nahid Persson.
Filmen Drottningen och jag har svensk biografpremiär 13 februari. Det är ännu oklart när filmen kommer till Uppsala.

Mötet med Farah Diba blev en film

En gång stod de på varsin sida i kampen om den politiska makten i Iran. I dag delar de samma längtan till ett hemland de inte kan besöka. Dokumentärfilmaren Nahid Perssons möten med Irans sista drottning Farah Diba har blivit film.