- Du frågar om svaghet. Svaghet är feghet. Att vara feg är vidrigt, säger Thorsten Flinck som sedan ett par år turnerar med föreställningen Vårt förakt för svaghet.
I Uppsala har han varit åtskilliga gånger. Föreställningen är två pjäser, Strindbergs Paria och Doktor Flinck, efter Söderbergs roman Doktor Glas. Den här söndagen ska han spela i Ihresalen vid Engelska parken och det är knappt tre timmar till föreställning när Thorsten drar ett kort bloss på sin cigarett och fortsätter:
- Feghet handlar bara om att rädda sitt eget skinn. Rädsla, det är något helt annat. Jag har aldrig i mitt liv stått bredvid och åsett en oförrätt begås av en starkare gentemot en svagare utan att ingripa. Och det har kostat mig hål i huvudet, jobb och ta mig fan allting. Men, och nu poängterar jag, jag är ingen fin människa för det, jag är en skitstövel på många sätt, men jag blöder så för de svaga för att jag själv är betraktad som en svag människa.
Det passar plötsligt väldigt bra att vi sitter i den park där många av Uppsalas utslagna, pundare och alkoholister syns - för till Thorsten Flincks föreställningar kommer ?alla?. Fina damerna från Djursholm, de klassiska teaterbesökarna och pundarna från parkerna, åtminstone enligt Thorsten Flinck.
- Jag har nästan för mycket empati, även om rättspsyk nu skulle säga att jag är en psykopat om jag sade så. Det skiter jag i för det är faktiskt så det är.
Här blir Thorsten Flincks röst lägre.
- Jag går sönder för jag är precis som de. Det är bara det att jag samtidigt är något som de inte är. Jag är lika mycket pansararmé. Jag har blivit sönderslagen till oigenkännlighet och det ena med det andra, fått vapen riktade mot skallen vid ett par tillfällen, så jag är fullständigt orädd, jag går hur långt som helst. Det är därför jag nästan är lite tjejig, säger han och kråmar sig på bänken.
Men hur Thorsten är tjejig reds aldrig ut och jag tänker att tjejig är inte det ord man förknippar med honom.
- Jag är så lite macho man kan bli. Jag är man i stället. Att vara man är att ha kuk. Är du kvinna så har du fitta och det innebär att man står för sina saker i medgång så klart, men också i motvind. När det kostar något, när man verkligen riskerar någonting.
Att intervjua Thorsten Flinck gränsar till det omöjliga. En fråga börjar få ett svar, men så drar han plötsligt i väg i en helt annan riktning och kommer in på anekdoter, hemligheter, och så har han svarat på nästa fråga innan den är ställd.
- Vi dör för dem som kommer efter. Det är viktigt. Det är samma sak som att det hade varit viktigt att Pinochet fått fängelse, inte dödsstraff men fängelse. Han kunde ha fått en lyxsvit, privatläkare och kinesisk kock men när han drog upp gardinen på morgonen skulle det fan ha varit galler han sett. Det är viktigt för dem som kommer efter. Och det är äckligt när Thatcher sände kondoleanser efter att han dött.
Om man såg honom på håll nu skulle man nog tro att det var någon som gaggade om oviktiga saker. Men det gör inte Thorsten Flinck.
- Har man inte följt sin innersta kärna har man förrått sig själv. Ja, inte bara sig själv, man har förrått samhället också. Inte givit sitt bidrag till helheten, säger han innan han konstaterar att han har slut på cigaretter.
Jag erbjuder honom en av mina under förutsättning att han röker Marlboro light. Han tystnar för första gången under intervjun och säger efter en stund att han inte är i position att kräva något längre varpå han fiskar upp en Marlboro light ur mitt paket.
- Jag röker vad som bjuds, säger han, ler och fortsätter:
- Det är ganska patetiskt att jag inte har pengar och plankar på tunnelbanan. När man är 25 kan det kanske ses som sexigt, när man är 45 är det patetiskt. Men det är det pris jag betalat för att göra den teater jag vill. Sedan har man gjort mig till ett beläte. Det får man gärna göra, för jag vet att inget är som det synes vara, säger han.
Thorsten Flincks karriär efter Scenskolan var guldkantad. 1991 slog han igenom stort i tv-serien Goltuppen, han har regisserat på Dramaten och Stadsteatern i Stockholm, gjorde Gustav III
på Upsala stadsteater 1997, filmat, vågat bråka med demonregissören Bergman, haft sin egen Teater Plaza i Stockholm och varit kvällstidningarnas kassako. Ett antal projekt har havererat. I dag har han sitt eget band Flincka fingrar som han turnerar med. Nu höjer han rösten och gestikulerar, ser mot stationshuset.
@3a Text:
- När jag dog så visade det sig att jag har fyra mäns hjärta i styrka, i levnadskraft. Mitt hjärta är lite för starkt för mitt eget bästa. Men man ska bära sina sår som medaljer, för att citera Ulf Lundell som jag inte tycker särskilt mycket om i övrigt.
I slutet av 1990-talet hittades Thorsten Flinck i en buske i Stockholm, död. I åtta minuter var han hinsides innan läkarna lyckades återuppliva honom. Och det blev löpsedlar. Så klart. Det var ju Flinck.
- Stå för att du dricker eller knarkar. Det handlar teatern om. Teatern är nämligen sanningen för mig och så långt från illusionen man kan komma. Den har till uppgift att slita av oss alla våra käraste illusioner och vara om så bara en viskning om demokrati på jorden och att vi alla inför varandra är lika.
- Jag var ingen bra skådespelare förrän 1999. Det var då jag förstod att jag fått något som jag tidigare bara kunnat ge andra, för som regissör har jag alltid varit bra. Men min olycka var att jag bara kunde ge det till andra.
Thorsten Flinck hasar längre ut på bänken, sätter sig bredbent och tittar på intervjubandspelaren.
- Jag satt på anstalt inlåst enligt LVM i sex månader. Så på morgonen när det var frukost öppnade de dörrarna och i gången där utanför så gick jag på ett annorlunda sätt. Jag hade total tillgång till hela mig.
Så regisserade han sig själv för första gången i Maskeraden på sin egen teater, Teater Plaza.
- Det var mitt kort tillbaka. Det jag lärde mig var att jag är en tankens skådespelare. Och allt handlar egentligen om kärlek. Jag ska läsa en dikt för dig. Kärlek av Kent Andersson.
Kent Andersson var tillsammans med Keve Hjelm och Totta Näslund en ställföreträdande pappa för Thorsten Flinck.
- Man måste ge kärlek där man kan. Det är vad vi människor ska göra. Inte prata skit bakom ryggen och lismande kräla för överheten. Där det i mig förut bara fanns hat där är det bara kärlek i dag. Du vet, utbrända skogar har förbytts till blommor, men sedan måste jag ringa ett samtal. Så. Sätt dig ska jag läsa.