I dag debatteras föräldraskapet och företeelser som förlossningsdepressioner ofta i media. Det fick forskarna vid Uppsala universitet att gräva djupare i vår syn på mammarollen.
– Moderskapet är under förhandling. I dag ger vi ord åt många olika uppfattningar, vilket gör att fler kan delta i diskussionen. Samtidigt lever historiskt tunga uppfattningar kvar om vilken kvinnans uppgift är, säger Anna Williams, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Mamma hursomhelst" startade 2017 och är nu i sitt slutskede. I flera studier undersöker litteraturvetare, genusvetare och forskare inom vårdvetenskap föreställningar och upplevelser av att vara mamma i skönlitteraturen, i media och inom vården.
– Vi vill få en mer heltäckande och perspektivrik bild. Ett gemensamt resultat är att kvinnan måste förhålla sig till moderskapet, oavsett om hon har barn eller inte, säger Anna Williams.
I de vårdrelaterade studierna använder forskarna kvantitativa data i kombination med intervjuer. Materialet ställs sedan mot litterära framställningar. En upptäckt är att föreställningar om amning, förlossningsdepressioner och aborter ofta krockar.
– Inom vården rekommenderas amning som det bästa för barnet, men ifrågasätts som en kulturell föreställning i självbiografiska böcker, säger Anna Williams.
I en studie fick barnmorskor läsa skönlitteratur om abort och diskutera skildringarna utifrån sina yrkeserfarenheter.
– Barnmorskorna visade starkt stöd för svensk abortlagstiftning, men berättade att tabun eller föreställningar som litteraturen förmedlade ofta fanns kvar hos kvinnorna själva, säger Anna Williams.
Projektets litteraturvetenskapliga studier visar att skönlitteraturen ofta utmanar och problematiserar moderskapet. I skönlitterära skildringar förekommer även teman som ensamhet och okonventionella förhållningssätt till moderskapet.
– I Agnes Lidbecks roman "Finna sig" från 2017 följer huvudkaraktären handböckerna för hur en mamma ska vara, men på ett kallt och distanserat sätt, säger Anna Williams.
I Karolina Ramqvists "Den vita staden" från 2015 framträder en ensam och frustrerad mamma. I den överges huvudkaraktären Karin av sin kriminelle man.
– Jag kunde se ett eko från den feministiska klassikern "Den feminina mystiken" av Betty Friedan som kom ut på 1960-talet. Den skildrar hemmafruar som för en instängd och ångestfylld tillvaro i amerikanska medelklasshem, säger Anna Williams.
Många av dagens författare undersöker tidigare generationers kvinnoroller, som med våra ögon kan te sig begränsande. Här finns exempel som Malin Nords roman "Barmark" från 2017 eller Kristina Sandbergs Maj-trilogi som gavs ut på 2010-talet. Känslan av instängdhet skildras även i en nutida kontext.
– Dagens medelklasskvinnor i litteraturen upplever att de har blivit ledningscentraler i familjemaskineriet eller hållplatser för kulturmannen. De frustrerade mammorna får lägga sina egna frihetsdrömmar på hyllan, säger Anna Williams.
Forskarna urskiljer även en konservativ strömning i en del livsstilsbloggar där hemmafruidealet skildras på ett positivt sätt – i kontrast till andra samtidsskildringar som utforskar existentiella tabun, som att ångra sitt moderskap.
– Det är ett tecken i tiden att allt finns därute, säger Anna Williams.