De kallar sig Wallnerkvartetten, Olof Wallner och hans tre medmusiker från Lilla Akademien, ett av Stockholms musikgymnasier.
– Än så länge alltså, säger han själv om namnet, som mest kom till på skoj. Kanske kommer gruppen så småningom att heta något annat …
Konserten i Mexiko är en del av ett utbyte mellan Lilla Akademien och ett musikkonservatorium utanför Mexiko City.
2012 vann Olof Wallner och Wallnerkvartetten första pris med sitt ensemblespel i Stockholm International Musical Competition.
– Min första tävling, säger han, medveten om att det kommer att bli fler.
– Att marknadsföra sig, delta i tävlingar och master classes är nödvändigt.
Konkurrensen är stenhård blivande solister emellan. Tusentals skickliga pianister slåss om samma positioner. Det gäller inte enbart att vara skicklig. Man ska vara på rätt ställe vid rätt tillfälle med rätt personer.
Olof Wallner vill gärna bli just solist på sitt instrument, men kan även tänka sig – om solistkarriären inte fungerar – att spela kammarmusik.
– Högsta drömmen är att kunna försörja mig som turnerande pianosolist. Men det är också superkul att spela kammarmusik tillsammans med vänner!
Att han vill bli pianist kom Olof Wallner inte på förrän han närmade sig tonåren. Han började inte ta pianolektioner förrän i tioårsåldern och tyckte i början inte ens att det var särskilt roligt.
– Sedan fick jag Anders Kreuger som pianolärare och hade honom under hela högstadiet. I åttan kom jag på att jag ville bli pianist och började sikta på musikinriktad gymnasieutbildning.
Då hade han börjat spela Chopin och funnit en ny värld inom musiken. Han sökte tre gymnasier i Stockholm: Södra Latin, Nordiska Musikgymnasiet och Lilla Akademien – och kom in på alla tre. Valet av Lilla Akademien har han inte ångrat.
– Jag har Staffan Scheja som lärare. Han är fantastisk! En jättestor inspirationskälla. Vi har två 40-minuterspass i veckan och det är så kul!
Sin förre pianopedagog, Anders Kreuger, har han kvar kontakten med.
– Men han är mer en mentor nu.
Hemma i vardagsrummet på S:t Olofsgatan i Uppsala stor en svart flygel av märket Wendl&Ljung. Åtta timmar om dagen spelar Olof Wallner, här och på skolan. Under intervjun slår han sig ner och spelar inledningen till Chopins andra ballad, mjukt och melodiskt.
– Man luras av de första minuterna. Sen brakar hela helvetet löst, säger han förtjust, men avbryter spelet medan lugnet råder.
– Jämfört med de flesta på skolan har jag spelat väldigt kort tid. Många börjar i förskoleåldern. Det var nästan så att de fnös åt mig när jag började på Lilla Akademien.
Så är det inte nu, efter Wallnerkvartettens vinst i sin klass i den internationella tävlingen förra året och efter att de fyra eleverna utsetts att representera skolan i Mexiko.