Det fastställer kulturnämnden i landstinget under onsdag kväll, när de fattar beslut om uppdrag och anslagsfördelningen av budgeten 2011.
Upplandsmuseet har haft svårt att få ihop budgeten de senaste åren, framför allt på grund av hyreshöjningar. Hur landstinget som huvudman har skött Upplandsmuseet och Musik i Uppland har fått mycket kritik, till exempel från museichefen Håkan Liby och Göran Kåver, chef för Musik i Uppland. I en debattartikel i UNT i februari krävde de tillsammans åtta miljoner mer för att kunna bedriva sina verksamheter.
I år har landstinget gett Musik i Uppland nära två miljoner i vad som kallas en ramförstärkning och 2011 får Upplandsmuseet ett ökat anslag med två miljoner. Det är en miljon mindre än de tre miljoner museiledningen ansökte om. Sammanlagt blir nästa års anslag från landstinget drygt 19 miljoner.
– Vi är väldigt glada över det extra tillskottet, säger Håkan Liby, chef för Upplandsmuseet. Nu kan vi utföra en verksamhet i nivå med vårt uppdrag och anställa personal på vakantsatta tjänster. Det behövs många olika kompetenser för att bygga upp och förmedla kunskap om länets 7 000-åriga historia.
I kulturfrågor betonar landstinget det regionala, vilket märks i Upplandsmuseets uppdrag och verksamhet. Utöver vad som händer inne på museet håller personalen i aktiviteter runt om i länet. Museets pedagoger utbildar lärare, undervisar i klassrummen och guidar skolbarn i det uppländska kulturlandskapet. På biblioteket i Öregrund har museet under hösten haft en utställning och flera seminarier om människor som flydde från Estland under andra världskriget och steg i land längs med Upplandskusten.
De två nya miljonerna räcker inte för att utveckla museet i någon större utsträckning, enligt Håkan Liby.
– Vad är ett länsmuseums roll i vårt moderna samhälle? Vi skulle vilja ha mer pedagogisk verksamhet för att nå ut till länets unga och titta närmare på det mångkulturella samhället.
Ett av de övergripande målen för landstinget är att kultur ska vara tillgänglig för medborgare i hela länet. Ett exempel på det är kulturbussarna som finns till för barn i sexårsverksamhet och i grundskolan. Skolbarn från Alsike skola utanför Knivsta har åkt många turer. Nästan varje vecka har någon klass besökt biblioteket i Knivsta. Kulturbussen är ingen särskild buss utan vilken som helst av UL:s ordinarie turer i lågtrafik. Men det är landstinget som betalar.
– Utan kulturbussarna hade vi bara haft råd att åka till biblioteket någon gång per termin eftersom vi inte längre får be föräldrarna skicka med pengar för utflykter, säger rektor Elisabeth Wessen Sjölund.
Elever från Alsikeskolan har även tagit kulturbussen längre sträckor. Till exempel till Dannemora gruva med elever som arbetade med tema guld och till Slottet och Domkyrkan inne i Uppsala.
– Vi vill komma ut så mycket vi kan, säger Elisabeth Wessen Sjölund. Det är synd att vi inte kan ta kulturbussarna för resor som gäller sport och fritid. Och för vissa resmål har vi inte fått godkänt. En klass fick inte åka till väderkvarnen i Lagga, men Lagga kyrka gick bra.
Landstingets betydelse för kulturen har ökat de senaste åren, särskilt ekonomiskt, visar en genomgång av Kulturrådet. I snitt betalar kommunerna och landstinget i Uppsala län tillsammans 1 125 kronor per invånare för kultur. Det är den näst lägsta länssiffran i landet.
Nästa år ska frågan om hur landstinget och Uppsala kommun ska dela på ansvaret för Stadsteatern, Konstmuseet, Musik i Uppland (inklusive kammarorkestern) och Upplandmuseet utredas. Spännande, tycker Håkan Liby.
– I höst har vi kanske ett helt nytt uppdrag.
Apropå framtid har Håkan Liby nyligen besökt det nyinvigda Västmanlands läns museum i Västerås som inrymmer både länsmuseum och kommunalt konstmuseum.
– Det är klart vi drömmer om det stora ultimata kulturhuset för alla kulturformer som till skillnad från våra lokaler i dag inte begränsar oss. Tillgänglighet för alla är A och O i dag, säger Håkan Liby.