Meningslöst midsommarfirande

Fyra par och en amerikan samlas i Trosa för att fira svensk skärgårdsmidsommar. Mannen i värdparet överraskar med att fria till sin sambo och en kedja av händelser inträffar där ingenting går som förväntat.

Äntligen midsommar är inte lätt att ta på allvar. Det är mycket som är oklart i filmen. Till att börja med undrar man varför en midsommarfilm släpps i oktober och varför C-skådisen Luke Perry helt omotiverat slängts in i en svensk film.
Det är faktiskt svårt att hitta positiva inslag i den här filmen. Skådespeleriet är horribelt. Olle Sarri lyckas inte ens spela sin alkisroll med trovärdighet och Perry gör en parodi på sig själv; hans medverkan är inget annat än ett dragplåster. Resten av ensemblen kämpar förgäves med den krystade högstadiedialogen.

De realistiska luckorna haglar och klichéerna avlöser varandra: sillunch, dans runt midsommarstången, bastu, nakenbad och en ångestfylld snapsfylla. Redan från första rutan vet man exakt vad som kommer att ske, framför allt att alla figurer kommer att ha sexuellt umgänge med någon annan än sin partner innan eftertexterna rullar.

Min teori är att Äntligen midsommar krockade med Sommaren med Göran och att filmbolaget ändå beslutade att släppa eländet för att klämma ur biopublikens sista sommarkronor. Men fall inte för frestelsen. Om ni absolut måste se midsommarfirande är komedin om Göran något drägligare. Undvik dock helst bägge filmerna och se hellre Det enda rationella, en annorlunda, mångbottnad och mörk komedi.

Meningslöst midsommarfirande

Horribelt skådespeleri, bland annat av C-skådisen Luke Perry, massor av klyschor och luckor i logiken, gör Äntligen midsommar till en riktigt misslyckad film.