Mellan dunkande hjärtslag och talande tystnad

Jubileet gick huvudsakligen i återblickandets tecken med stora presentationer av viktiga konstnärskap från 1900-talet som Robert Rauschenberg, Andy Warhol och Max Ernst. Dessutom riktade man blickarna mot den internationella konstscen som var den rådande å museet föddes. I tre tematiska utställningar under vinjetten Tid & Plats presenterades konst från Rio de Janeiro, Milano/Turin och Los Angeles, 1950- och 60-talets konstcentra enligt Moderna Museet.
Jubileumsfirandet omfattade också några nedslag i den samtida konsten med den av Magnus af Petersens curerade Eklips - konst i en mörk tid som främsta inslag. Barbara Krugers långtidsinstallationer i museets entréer var ett annat exempel på museets orientering i nutiden.

En plats för sig intog så dens stora jubileumsboken som fått det i sammanhanget passande namnet Historieboken. Ett antal forskare och skribenter tecknar här museets 50-åriga historia, de allra flesta med högst läsvärda essäer. En riklig bildsättning förhöjer jubileumsbokens intryck av praktvolym. Däremot saknas de framåtblickande inslag som hade varit önskvärda.
Under året har Moderna Museet avslutat sin attraktiva utställningsserie Den första på Moderna, där större eller mindre ad hoc-utställningar av nutida aktiva konstnärer presenterats på olika håll i och utanför museet. Siste man i serien blev Enno Hallek, vars lysande bärbara solnedgångar fick bilda slutvinjett för en mycket uppskattad utställningsidé.

Den som ville hålla sig mer á jour med dagens konstliv på den internationella scenen utan att lämna Sveriges gränser hade också stor behållning av besök i två av Stockholms ledande konstinstitutioner, Bonniers konsthall på Torsgatan och Magasin 3 Stockholms konsthall i Frihamnen. Bonniers konsthall kunde bland annat presentera Ann-Sofi Sidéns senaste stora vidoeverk Vid sidan om som riktar ljuset mot en omdebatterad verksamhet i flera europeiska länder där möjlighet erbjuds att lämna in "oönskade" spädbarn anonymt till sjukhusen. Hos Bonniers kunde man även se Adrian Pacis videoverk Såsom i en spegel, Michael Beutlers stora utställning som ockuperade hela konsthallen i en grad som annars är ovanlig och slutligen den i dagarna avslutade stora presentationen av kinesisk samtidskonst, Spirande vita nätter.
Vid sidan om Bonniers konsthall är det tveklöst Magasin 3 Stockholm konsthall som under året erbjudit de riktigt heta och stora konstupplevelserna. Engelskbördige Berlinbaserade Tino Sehgal har gjort sig världsberömd genom sin konsekventa avsaknad av varje form av objekt i sina utställningar. Hos Magasin 3 "visade" Sehgal flera verk som alla sorterade under detta koncept att uteslutande finnas och äga rum i nuet, inbegripande konsthallens besökare. Sehgals Stockholms utställning erbjöd tveklöst publiken ett helt nytt sätt at se på och uppleva konst.

En stor retrospektiv av Annika von Hausswolff hörde också till Magasin 3:s attraktiva program detta år.
Men årets allra störa konsthändelse hos Magasin 3 var ändå den franske konstnären Christian Boltanskis utställning hösten 2008. Med våldsam kraft drabbade Boltanskis installationer och fotokonst besökaren, som dessutom erbjöds att spela in sina hjärtljud och donera dem till konstnären. Allas våra hjärtslag kommer att installeras på en avlägsen japansk ö, där Boltanski ska placera sitt fantastiska verk som utmanar livets ofrånkomliga förgänglighet.
Uppsala konstmuseum har fortsatt sin framgångsrika verksamhet under det gångna året. Höjdpunkter i utställningsprogrammet har varit Marianne Lindberg De Geers Vilse i kulturen där svensk och afrikansk kliché gestaltade svårigheten att verkligen möta "den andre", liksom Tony Matellis Stora höstutställning och presentationen av de fyra Anna-Lisa Thomson-stipendiaterna som ännu pågår.
Teatergalleriet vid Uppsala stadsteater har även detta år visat sig vara en riktig glädjekälla för konstintresserade Uppsalabor med en lång rad minnesvärda utställningar. Låt mig bara nämna en: Katerina Mistals magnifika och tankeväckande Brottsplatser våren 2008. Stadens övriga gallerikarta har berikats med lilla Galleri Villavägen 7, där nestorn Berndt Nyberg nyligen övertygade på nytt om sin kapacitet. Galleri Linné har heder av sin minnesutställning över konstruktivisten Nils Kölare, och hos Galleri Strömbom håller man särskilt grafikens fana högt, så även detta år.

Ett av de riktigt minnesvärda inslagen i 2008 års konstliv var Erland Cullbergs utställning på Konstakademien i Stockholm, arrangerad av förre Uppsalagalleristen Johan Wallin som sedan flera år tillbaka har Cullberg i sitt "stall". Den magnifika "återkomst" som Cullberg stod för med denna utställning har möjligen konkurrens i fråga om färgprakt och uttrycksvilja i Liljevalchs stora höstutställning Den stora färgskrällen, där Sigrid Hjerténs konst än en gång visade sin absoluta överlägsenhet och styrka.
Och så till sist en utställning av ett helt annat slag: Mälden mellan stenarna på Östasiatiska museet i Stockholm, där svensk och kinesisk abstrakt konst möts i ett lågmält men vältaligt samtal. Den utställningen stannar kvar en bra bit över årsskiftet och får bli slutvinjetten till konståret 2008 och inledningen till dess motsvarighet 2009.

Mellan dunkande hjärtslag och talande tystnad

KONSTÅRET 2008. Det svenska konståret 2008 präglades tveklöst av det faktum att Moderna Museet detta år firade sitt 50-årsjubileum. 9 maj 1958 invigdes det från Nationalmuseum avknoppade museet i de gamla ombyggda exercislokalerna på Skeppsholmen i Stockholm.