Med trumma till underjorden
Marie Perruchon tar fram den stora gula trumman med en målad grön trädorm på. Hon är kulturantropolog och blev initierad till schaman bland shuarindianerna i Ecuador. Hon ska leda en schamansk trumresa.
En av deltagarna, som har gjort om delar av ladan till en antikaffär, lånar ut lokalen till trumresan i dag. Marie Perruchon har på sig en lång grön klänning, hon kommer direkt från medeltidfestivalen i Arboga. I ansiktet har hon målat röda mönster, inspirerade av shuarindianernas ansiktsmålningar, med ett läppstift.
—Visualisera ett hål i marken, genom det kommer ni ta er till underjorden. Där kommer ni förhoppningsvis att träffa på ert kraftdjur, som är en ande i djurform.
Trummar en halvtimme
Hon berättar att hon kommer att trumma i en halvtimme. När det är dags för resenärerna att återvända slår hon fyra hårda slag på trumman.
—Jag är lite orolig för att inte komma tillbaka från underjorden, säger en medelålders kvinna.
—Det har aldrig hänt, svarar Marie Perruchon.Transen är så lätt, du kan bara öppna ögonen och du är tillbaka här i rummet.
Hon förklarar vidare att kraftdjuret vill man träffa för att få råd, för att kunna lösa personliga konflikter.
—Det är väldigt vardaglig kunskap, säger hon och ler.
En av deltagarna, Jan Söderlind från Västerås, ska göra sin första schamanska trumresa.
—Jag har inte så höga förväntningar, säger han. Vi får se vad som händer. Men jag har alltid varit intresserad av andlighet, som seanser och drömtydning och så.
Knakar i knutarna
De elva personerna, åtta av dem kvinnor, lägger sig till rätta på medhavda liggunderlägg, drar filtar över sig och blundar. Marie Perruchon står ensam upp och börjar slå snabba slag på trumman. Armbandet av frön hon har runt handleden skallrar i samma takt. Utanför viner vinden så starkt att det knakar i knutarna på den gamla ladan.
Marie Perruchon slår i en monoton takt och det är själva trumrytmen som leder till ett förändrat medvetandetillstånd bland de flesta deltagare. Hon berättar att forskning om schamanism och transtillstånd har visat att det snabba monotona trummandet, 180-220 slag i minuten, framkallar så kallade drömsömnsvågor i hjärnan på människor efter bara ett par minuter.
En gång i månaden
Marie Perruchon blev först intresserad av schamanismen som tonåring när hon läste böcker av antropologen Carlos Castaneda. I samband med en resa till Ecuador några år senare träffade hon sin nuvarande man, som är shuarindian. Shuarindianerna var tidigare
kända som krigare och huvudkrympare, men i dag är de mest kända för sina många schamaner. Marie Perruchon bodde med sin mans familj i den amazoniska delen av Ecuador under flera år och 1993 blev hon initierad till schaman.
Tio år senare blev hon klar med sin doktorsavhandling i kulturantropologi om schamanism bland shuarindianerna. I dag bor hon med sin man och barn i Uppsala och undervisar i bland annat schamanism på Högskolan i Gävle. Hon leder trumresor i snitt en gång i månaden.
Färger och eldar
Marie Perruchon slår fyra långsammare kraftiga slag på trumman. Det är tyst ett tag och så börjar alla yrvaket sätta sig upp. Efter en stund berättar Jan Söderlind att han är positivt överraskad över att han upplevde så mycket under trumresan.
—Det var väldigt färggrant i underjorden och många eldar som brann. Jag träffade faktiskt på mitt kraftdjur, det var en berguv. Först trodde jag det var en örn, men den flög inte som örnar gör.
—Om jag kan tänka mig att göra en trumresa igen? Jo, det kommer jag göra när andan faller på, säger han och ler.
Mer individualiserad
Marie Perruchon säger att den så kallade nyschamanism, som blivit populär i västvärlden och som är den schamanism hon själv utövar i Sverige, är mer individualiserad än den klassiska schamanismen.
—Nyschamanismen är ett hjälpmedel till personlig utveckling. Det är inte ett mirakelmedel för alla, för vissa kan till exempel meditation fungera bättre för att uppnå inre välbefinnande, men precis som all andlig kunskap är schamanismen nyttig för den mentala hälsan.
Hon tillägger att man kan se resan till underjorden som en symbolisk resa till sitt undermedvetna.
—Då kan även människor som inte vill tro på andar göra den och få någonting utav resan.
FAKTA
Enligt bland andra religionshistorikern Åke Hultkrantz är definitionen av en schaman en offentlig rituell och religiös expert som försätter sig i trans för att genom sina hjälpandar vara till gagn för sina gruppmedlemmar, till exempel genom helande.
Bland de vanligaste sätten för en schaman att försätta sig själv eller andra i trans, är genom att trumma, skallra, dansa, vaka eller ta hallucinogena ämnen.
Schamanismen anses vara en av de första mänskliga religionerna.
Sedan 1960-talet har intresset för så kallad nyschamanism, eller urban schamanism, ökat i västvärlden.
Så jobbar vi med nyheter