I dag söndag berättar han om sin jobbvardag på Uppsala fotofestival.
Hela sju gånger har Paul Hansen utnämnts till Årets fotograf, två gånger har hans bilder utnämnts till årets bild i svensk press, för att inte tala om alla de övriga svenska och internationella priser hans bilder fått genom åren. Uppsala fotofestival har bjudit in honom för att berätta om yrket som pressfotograf. Föredraget hålls på Fredens hus på söndag 29 september.
Paul Hansen reser över hela världen för att göra fotoreportage, och vare sig han befinner sig i Haiti, Bosnien eller Afghanistan så kännetecknas hans arbete med bilder av empati och närvaro.
När Paul Hansen var i tioårsåldern fick han sin första kamera av sin morbror.
– Som ung var jag väldigt blyg. Jag är yngst i en syskonskara på åtta och blev lite ensam. Kameran blev som en biljett till vardagen. Med den kom jag ut i världen. Ungefär som människor som har hund kommer ut på promenader, förklarar han
Men kameran blev mer än så, han kom att älska att fotografera. 1984 fick han sitt första jobb på dåvarande Göteborgstidningen, GT. Han har också varit pressfotograf på Expressen och frilansat. Sedan år 2000 och alltjämt är han anställd på Dagens Nyheter.
I dag söndag tänker han berätta om vad han sysslar med på jobbet som pressfotograf. Han skriver lite också och tycker att fascinationen med jobbet är att få träffa människor.
– Det är inte alltid man vet på morgonen hur en arbetsdag kan se ut. Jag kan få fotografera allt från lokala sporthändelser och intervjubilder av Veronica Maggio till krig och död ute i världen, säger Paul Hansen.
Den senaste av hans bilder som utnämndes till Årets bild 2013 i kategorin nyhetsbild utland tog han i Gaza. Den föreställer ett begravningståg för två barn som dödats när familjens hus krossats av en israelisk missil. Barnen bärs av gråtande manliga anförvanter.
Den har också utnämnts till årets nyhetsbild av World Press Photo och har uppmärksammats världen över. Men Paul Hansen blev anklagad för att ha satt ihop en serie av bilder till en i Photoshop för att få en så dramatisk bild som möjligt. Tävlingens experter friade dock honom helt från misstankarna.
Men det där med att tävla i bilder tycker han är ”oändligt svårt” En Årets bild-gala hoppade han till och med över, trots att han sänt in flera bidrag, eftersom han egentligen tyckte att de inte var tillräckligt bra. Dock vann han i flera kategorier det året.
Tävlingen ska i år öppnas även för icke professionella fotografer som får tävla i två helt nya och egna tävlingsklasser och det tror Paul Hansen är bra.
– Det görs mycket bra även inom medborgarjournalistik och det är väl fint att de bilderna också får en bedömning.
Han menar att en bra bild i en dagstidning består inte bara av komposition och skärpa. Styrkan i en bild beror också på sammanhanget den publiceras i och vilken historia den berättar.
– Det emotionella språket i en bild är viktigt. När jag reagerar omedelbart fysiskt på en bild, får en känsla i magen, då vet jag att den är bra. Jag och en kollega har ett enda ord för en bra bild och det är handsvett. Vi ringer till varandra när en bild ger oss det och ropar det ordet i telefonen.