– Tryckfrihetsfrågor och internationellt samarbete mellan författarorganisationer blir allt viktigare. Yttrandefriheten ställs mer och mer på sin spets. Men det gäller också att bejaka nya strömningar och digital utveckling. Vi författare kan inte bli solitärer i vår samtid, säger Gunnar Ardelius.
Han är själv en hyllad ungdomsboksförfattare, men det egna skrivandet har fått stå tillbaka under åren som ordförande i den fackliga organisationen för författare och litterära översättare.
Under måndagen ska Gunnar Ardelius medverka i två symposier i Almedalen. Det ena är i regi av Myndigheten för Kulturanalys och handlar om hotade konstnärer. Det andra arrangerar Kulturrådet för att den svenska tryckfrihetsförordningen firar 250-årsjubileum.
UNT hälsar på några dagar före i familjens sommarstuga, ett skolhus från 1914 utanför Runhällen. Gunnar Ardelius berättar att när han gick med i förbundet fick han ganska snart tillsammans med Johanna Nilsson ansvara för att ordna diskussionskvällar för de yngre medlemmarna. Till sin förvåning blev han tillfrågad om ordförandeposten när Mats Söderlund slutade. Nu är Gunnar Ardelius inne på sitt femte år av max sju.
– Ett av mina favoritområden är att värna om utsatta författare. I Sverige kan det handla om hot på nätet, medan det internationella samarbetet med våra systerorganisationer rör andra former av utsatthet.
Tillsammans med amerikanska Authors Guild har förbundet nyligen processat mot Google som börjat lägga ut nyare litterära verk på sajten Google Books. Författarna förlorade mot nätjätten och får inte ett öre i upphovsrättsersättning. Men när det gäller svenska nyutkomna böcker framhåller Gunnar Ardelius att det bara de inledande sidorna i dem som kan läsas på gratissajten.
Sveriges författarförbund har nyligen gjort överenskommelser med de tre större förlagen, Bonniers, Norstedts och Natur & Kultur som rör alla bokformat, alltså även e-böcker. Avtalen innehåller också att det ska vara tätare mellan utbetalningar av publiceringsersättningar, allt för att matcha en bokmarknad där exponeringstiden för en bok blir allt mindre.
– Bokbranschen har länge haft det hackigt och förlagen pumpar in pengar i den digitala utvecklingen. Men än så länge har den digitala utgivningen inte gett särskilt stor avkastning, säger Gunnar Ardelius.
– Boken är inte vilken vara som helst, den är också en kulturbärare och jag hoppas att förlagen fortsätter att ha det perspektivet. För en författare tar skrivprocessen lika mycket energi oavsett textens publiceringsform.
Sveriges författarförbund startades av Verner von Heidenstam i slutet av 1800-talet. Enligt en Sifo-undersökning har polariseringen inom förbundet ökat under senare tid, allt färre medlemmar kan klara sig på en hyfsad medelnivå av utgivning.
– Numera är det några få som säljer jättebra och de allra flesta säljer mycket mindre än förut. I förbundet försöker vi värna om både bredd och kvalitet, säger Gunnar Ardelius.
Men vilka är förbundets kampmetoder då? Lägger ni ned arbetet vid dåliga avtal?
– Visserligen är vi ett litet förbund med bara 3 000 medlemmar, men landets vassaste pennor är med och det finns ett starkt intresse bland dem att delta i debatter. Så jag vågar nog påstå att vi har inflytande.
– All litteratur vinner på öppenhet och influenser från olika håll. Vi jobbar för att ordet ska fortsätta vara fritt – men inte gratis!