"Marknadsföring för kristenheten"
Mel Gibsons uppmärksammade film The Passion of the Christ har Sverigepremiär på fredag. Den har redan från inspelningen fått kraftig kritik från flera håll.
Foto:
Det är förhandsvisning av Mel Gibsons The Passion of the Christ. Ansvarig för lanseringen i Sverige är den kristna organisationen Agape Sverige. På scenen på biografen Rigoletto i Stockholm står Agape Sveriges chef Tord Larsson och ber. Tord Larsson tror att filmen kan fördjupa människors kristna tro.
— Den här filmen är marknadsföring för kristenheten. Ni som berörs av filmen, uppmana era församlingsmedlemmar att gå och se den, säger han.
Fog för farhågor
Men frågan är hur bra marknadsföring The Passion of the Christ egentligen är av det kristna budskapet. I biografens bekväma stolar sitter en grupp från Judiska församlingen och några från Samarbetsrådet för Judar och Kristna. De har kommit av nyfikenhet, men också för att ta reda på om de farhågor som har framförts om det antisemitiska budskapet i filmen har fog för sig.
Så sätter filmen igång. Vi får följa Jesus från det att han blir förrådd i Getsemane till uppståndelsen. Språket är arameiska och latin. De 127 minuter filmen varar går i våldets tecken. Mel Gibson antyder ingenting. Han lämnar inget åt fantasin. Vi ser varje piskslag, varje blodsdroppe, varje hammarslag när Jesus spikas upp på korset och vi hör varje slag mot hans kropp.
Judarna som skurkar
— Filmen är helt klart antijudisk. Vi utpekas som skurkarna och jag är rädd att den kan ge upphov till antisemitiska reaktioner. De föreställningar som filmen ger uttryck för finns nämligen latenta hos många grupper i Europa.
Den som säger så är Eva Aperia. Hon är församlingspedagog i Judiska församlingen.
— Filmen är våldspornografisk, fortsätter hon. Gibson lyckas inte visa vad Jesu lidande var bra för.
Gibson åker slalom
Håkan Bengtsson, forskare vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet och expert på Nya testamentet, anser att Gibson gjort det lätt för sig när han gestaltat judarna i filmen. Håkan Bengtsson påpekar att det är mycket svårt att berätta historien om Jesus sista dagar utan att hamna i antijudiska diskussioner.
— Texterna skrevs när det var viktigt för de kristna att markera avstånd från judendomen. Det antijudiska finns i texten. Sen handlar det om hur man väljer att hantera den. Gibson åker slalom mellan evangelierna och låter de antijudiska inslagen finnas med i filmen, utan nyanser.
Endimensionell bild
Men alla ser inte det antijudiska. Klaus Dietz — katolsk präst och tidigare kyrkoherde i S:t Lars församling i Uppsala — säger att han visserligen tycker att filmen ger en endimensionell bild av judarna och att det saknas en problematisering.
— Men den ende som kallas jude som skällsord av romarna är Simon från Kyrene som hjälper Jesus att bära korset. Han framställs som mycket sympatisk.
Filmens stora fel är enligt Klaus Dietz att Gibson inte valt att nyansera evangeliernas skildring. Avsikten har varit att vara texttrogen men ändå lägger Gibson till en djävulsgestalt och använder sig av legender och helgons beskrivningar av Jesus sista timmar.
— Han hade kunnat framställa de judiska prästerna och folkmassan mindre hatisk, mindre homogen. Nu finns det ingen som funderar över om det är rätt att döda Jesus. Då hade filmen blivit intressant, anser han.
Ingen antisemitisk avsikt
— Det kan hända att vi är överkänsliga, säger Eva Aperia. Jag tror inte att Gibson har haft någon antisemitisk avsikt. Men han har inte tänkt efter och inte tagit hänsyn till kritiken som förts fram.
Under filmen lade hon märke till att citatet från Matteus 27:25 — "Men hela folket ropade:'Hans blod må komma över oss och våra barn'" — finns kvar även om det bara uttalas på arameiska. Det har använts för att rättfärdiga förföljelse och antisemitism eftersom det kan tolkas som att judarna förstod att de lät döda Guds son när de valde att begära Barabas fri istället för Jesus.
— Jag vet att vi inte är många som förstår när det sägs, men Gibson var medveten om vilka konsekvenser citatet har fått för judarna och har valt att ha det kvar. Vi är helt enkelt rädda för hur reaktionerna kan bli. Filmen kan användas för att väcka gammalt hat på nytt.
Så jobbar vi med nyheter