Marion Cotillard ger liv åt Edith Piaf

Att spela Edith Piaf i filmen om hennes liv kan liknas vid att som svensk spela Bellman, Taube, Jussi Björling och Selma Lagerlöf - på en och samma gång. För fransmännen är hon en nationalskatt, en ikon. Men Marion Cotillard skrämdes inte av det.
- Det som skrämde mig var inte det faktum ett hon är en ikon. Jag skrämdes av att spela en 47-årig kvinna som ser ut som 70 men som beter sig som ett barn, säger Marion Cotillard på en något svävande, men ändå väldigt tydlig franskengelska.

I La vie en rose spelar hon den vuxna Edith Piaf under hela hennes stormiga liv. Från åren som gatusångerska i de mindre fashionabla delarna av Paris till åren som hyllad, älskad världsstjärna i New York. Och till sist: åren som sjuklig, morfinberoende och döende. Det är ett förvandlingsnummer i den högre skolan.
- Jag ville förstå insidan och inte försöka imitera utsidan. För jag visste att jag skulle hitta glädjen i en inre autenticitet, inte i något som liknar något. Jag bestämde mig för att hitta hennes energi, och för att göra det måste jag förstå vad hon kände och vem hon var.

När filmen hade premiär på filmfestivalen i Berlin, fick den blandad kritik. Men alla var ense om en sak: Marion Cotillard gör en strålande insats som den passionerade, lynniga och ibland oerhört påfrestande Edith Piaf. Hon lyckas till och med förvandla sin egen ganska långa kropp - hon är 1,70 - till den 1,47 långa Edith Piaf.
- I en scen ska jag och Jean-Pierre Martins gå ned för en lång korridor. Han är lika lång som jag, och jag var tvungen att ha höga klackar. Jag visste inte vad jag skulle göra! Jag tryckte ihop mig till max och sa till mig själv att jag ska bli kort, och jag ska få dem att tro att jag är kort. Och tro mig eller ej, men det fungerade.

Under förberedelserna inför rollen hårdpluggade hon Piaf. Hon läste om hennes uppväxt: övergiven av sin mamma, fick bo hos sin gravt alkoholiserad mormor, räddad av pappan som lät henne bo på farmoderns bordell och till sist ett kringflackande liv med pappan som var cirkusartist.
- Nu när jag kan hennes liv och hurdan hon var, förstår jag varför hon sjöng som hon gjorde. Hon hade allting i sig själv. Med den talang, den genialitet och den passion som hon hade för att berätta de här historierna, hade hon inget val.
Och trots att hon har lyssnat tusentals gånger till alla Edith Piafs sånger - La vie en rose, Milord, Padam och naturligtvis Rien de rien - har hon inte tröttnat på dem. Tvärtom.
- Jag trodde jag skulle vara helt mätt på alla hennes sånger, men jag älskar dem ännu mer. Jag vet inte varför. Kanske för att hon var ett geni.

Marion Cotillard ger liv åt Edith Piaf

I La vie en rose spelar Marion Cotillard den kanske mest franska av franska symboler: Edith Piaf. Hennes tolkning har mötts av ovationer och hyllningar. - Det känns som om jag känner henne, trots att jag aldrig träffat henne, säger Marion Cotillard.