Arne Wiig, teologie doktor, konstkännare och symbolforskare har skapat en utställning där måleri, skulptur och film ställer ett antal stora frågor. Den sortens frågor som kanske är omöjliga att besvara men nödvändiga att ställa.
Modernt uttryckt kretsar allt i projektet kring detta att tänka och verka ”utanför boxen”.
Utställningen, som alltså till sin form är en konstutställning, visas på Salsta slott från och med påskafton fram till slutet av maj.
Arne Wiig har tidigare givit egna teaterföreställningen ”Rubbat bo” Härnösand och utställningar av måleri i Stockholm, men den här utställningen är annorlunda: här har han skapat en persona, en påhittad person, som sägs vara den som har gjort de olika verken.
Han förklarar att även om verken är till salu, numrerade och prissatta, är det inte de enskilda skulpturerna, installationerna och målningarna som är den stora poängen, utan helheten och de frågor som den ställer.
Svaren, om det finns några, må varje besökare/betraktare själv formulera.
En liten berättelse hör till utställningen och den visas i en kortfilm, också den helt producerad av Arne Wiig.
– När ett barn utför kreativa lekar och konstruerar små maskiner, får det omgivningens beröm. Man ser potentialen inför framtiden även om barnets maskiner nu är ”meningslösa”. Men om det är en vuxen som ”leker” på samma sätt och tar sin egen lek på allvar, löper han eller hon risk att bli hånad, säger Arne Wiig.
Han berättar att skulptursviten ”Mannen som utförde experiment” bygger på en fiktiv historia om en överbegåvad person som lever isolerat och tror sig kunna nå bortom världens samlade tekniska kompetenser. Han sammanför ett antal komponenter från helt olika sammanhang, där även texter och enskilda ord ingår, till byggen, som kan kallas maskiner, skulpturer, installationer.
Är "mannen" skvatt galen? Finns det något hotande i hans verk?
I en central händelse i projektet inträffar just detta att konstruktionerna börjar fungera helt i enlighet med hans teorier. Och då…
Så långt den fiktiva berättelsen som utställningen gestaltar.
Arne Wiig har målat, som den vane akrylmålare han är, i traditionell anda, men med en rejäl twist. Han har mekat samman föremål och texter till skulpturer, som ser ut som apparater som skulle kunna ha en funktion. Och han har filmat enligt eget manus med egen ljussättning, fast kamera och själv varit aktör.
Frågan kan mycket väl ställas till honom. Får man verkligen göra så här mycket utanför den ”box” man anses tillhöra? I hans fall symbolforskare och slottsherre med event som bröllop och fester på dagordningen.
Gäller inte skomakare bliv vid din läst?
Han skrattar. Får och får. Det här är vad han har gjort. Den här gången.
– Ingen människa har full kunskap om någonting. Ingen vet vad som kommer att göras i framtiden. Kanske kan man gå flera steg bortom det som i dag anses möjligt, säger Arne Wiig.
Han hoppas att utställningen ska inspirera besökarna till eget tänkande och egna aktiviteter.
– Våga vara dig själv! Våga ta tag i din egen kreativitet!
Säger mannen som onekligen gjorde en del experiment.