Manlig kamp i detaljrik klassiker

Det fanns en tid när män slogs i kortkort och gillade det. Homeros samlade sagor om det.Men glöm det. Iliaden gör sig bäst på hexameter. Här säger sig filmmakarna bara vara "inspirerade" av den. På sedvanligt hollywoodskt hanterar man det litterära och förment historiska materialet ganska fritt. Berättelsen är t ex noggrant befriad från gudarnas inverkan.Men även här inleds med att den upp över öronen förälskade Paris tar med sig den sköna Helena hem till Troja. Hennes make Menelaos blir inte så förtjust medan hans bror Agamemnon blir desto gladare. Äntligen en förevändning att jämna den förhatliga staden med marken.Så i spetsen för världens dittills största samling krigare drar han dit. I följet finns den tidens största slagskämpe, 99 procent osårbara Akilles.Han spelas av alltid lika coola Brad Pitt som lyckas ge sin figur åtminstone lite substans. Annars är rollerna ganska endimensionella och könsstereotypa. Det hade gärna fått vara mer av distans till det hela och lite humor hade inte skadat.Här handlar det som så ofta nu om actionsaga. Det handlar mest om mäns kamp mot andra män, medan kvinnorna storögt tittar på. Det är stora ord, ära och hjältedåd som gäller samtidigt som krigets bakgrund i maktlystnad, girighet och svek kommer fram bra.(Det är lätt att tänka på den sällsynt otaktiska premiärtimingen för USA som också invaderat ett ökenland nyligen. Måhända blir det landets Akilleshäl. . .)En hel del är som en Sagan om Ringen minus alla troll, alver och magi. Detta särskilt som flera av Brödraskapets män finns med i rollistan.Vill man går det att göra sig lustig över filmer som denna. Särskilt som den är så gammalmodig i upplägget samtidigt som man använder det senaste i filmteknik. Men tar man det för vad det är så är det storslaget episkt, underhållande och hyggligt i övrigt. Något mästerverk är det långt i från och det blir lite långt emellanåt. Men ändå. Särskilt som man lagt ett så stort jobb på detaljerna. Det märks att Wolfgang Petersen gjorde den ultimata ubåtsfilmen Das Boot för snart 25 år sedan. Det är lite av samma respekt för de små sakerna som skapar ett slags äkthet.Få se om det blir någon film av Odysseus irrande hem till Itakha efteråt. Sean Bean gör honom här med karaktär och får gärna spela rollen vidare.Sensmoral: man ska inte förakta en häl och inte ta hem saker man hittar på stranden.