Manlig dominans på Uppsalas stora scener
Mer än nio av tio grupper på Uppsalas största scener består av fler män än kvinnor. Bland soloartister är könsfördelningen mer jämn. Även om det finns en genusmedvetenhet på både Katalin och Konserthuset är det en bra bit kvar till ett jämställt musikliv.
UNT har undersökt jämställdheten på Uppsalas två största scener, Konserthuset och Katalin. Vi har tittat på de ordinarie programmen och uteslutit festivaler. Det visar sig att även här är det långt kvar till ett jämställt musikliv.
När det gäller själva utövandet av den klassiska musiken på Konserthuset är könsfördelningen förhållandevis jämn, men tittar man på dirigenter och kompositörer är män i klar majoritet. Tretton manliga dirigenter och två kvinnliga framträder under höstens och vårens klassiska konserter på Uppsala Konsert & Kongress. Procentuellt ser det ännu sämre ut för de kvinnliga tonsättarna, endast fyra namn figurerar på en repertoar som består av ett femtiotal namn.
Mona Gunnarsson, orkesterchef på Musik i Uppland, menar att det är det är svårt att hitta kvinnliga tonsättare och dirigenter.
- Procentuellt ligger vi nog i nivå med övriga landet, så vi är inte unika. Men vi är ytterst medvetna och försöker hitta kvinnliga dirigenter, säger Mona Gunnarsson.
Både dirigering och tonsättning är traditionellt manliga yrken.
Men det är inte bara inom klassisk musik som manlig dominans hänger sig kvar. Musikproducenten och konsertkoordinatorn Stefan Holmström är tillsammans med Patric Kiraly ansvarig för artistbokningen på Musikens hus. Under hösten och våren har de fått hit stjärnor som Angie Stone och Paul Potts. Från september förra året till maj i år kommer tretton manliga och sju kvinnliga soloartister att ha uppträtt på Konserthuset - inom klassisk musik såväl som andra genrer.
Dessa siffror inkluderar även artister med tydlig profil som uppträder med band eller tillsammans med en orkester. Ser man till konserter framförda av grupper som band inom olika genrer, orkestrar och körer har sjutton av dem manlig dominans och tre kvinnlig. Även när det gäller konstellationer av artister, som till exempel Ola Salo & Per Tengstrand, är de manligt dominerade.
- Vi utgår ifrån själva musiken i första hand och försöker nå ut till olika publikgrupper. Men vi försöker hålla ett öga på hur jämn fördelningen blir, vår ambition är att det ska bli så jämlikt som möjligt, berättar Stefan Holmström.
Han menar att det är flera faktorer som påverkar repertoaren. Delvis handlar det om tillgång och efterfrågan. Vissa artister som exempelvis Mariza, söker de upp själva, andra hör av sig när de har en turné eller konsert på gång. Stefan Holmström tror även att ambitionen att ha en variation av musikgenrer har en inverkan.
- Det ser ju olika ut inom respektive musikgenre. Inom exempelvis hiphop och flamenco är det mer vanligt med manliga artister. Det motsatta förhållandet gäller för fadon där det nästan bara är kvinnliga sångerskor, förklarar Stefan.
Även på Katalin är den manliga dominansen tydlig på scen. Under höstens och vårens program finns totalt 26 band med manlig dominans och endast en grupp med kvinnlig.
När det gäller soloartister ser det dock lite annorlunda ut, sammanlagt är det 25 manliga respektive 24 kvinnliga soloartister, med eller utan ackompanjerande band. Musik- och marknadschefen Jonas Curling ansvarar för artistbokningen och försöker tänka på jämvikten när repertoaren planeras. Han tror att det generellt sett funnits en tradition med fler manliga band och att kvinnliga artister kanske satsar mer på en solokarriär, men att det förmodligen kommer ändras med tiden.
Att en stark kvinna som ägaren Katalin Varga är delaktig i allt planerande tror Jonas också påverkar programmet och hela verksamheten.
- Jag tror att alla mår bra av balans inom alla sektorer och det gäller ju även kulturlivet. Valet av kön är inget som ska styra, men om det i slutändan bra blir en balans så är det självklart bra. Det är viktigt att det är rättvist, säger Jonas Curling.
Så jobbar vi med nyheter