Manga är nog för många i väst synonymt med storögda karaktärer som Hello Kitty och Pokémon. Figurer som fått ett enormt genomslag runt om i världen, och inte minst i Sverige. I själva verket är manga serietidningar och har en lång tradition i Japan som vissa hävdar sträcker sig ända till 1700-talet eller tidigare, medan andra menar att tiden efter andra världskriget är mer korrekt för dess verkliga genombrott. Manga kan i stort sett handla om allt mellan himmel och jord, som exempelvis magiska flickor, robotar och arbetslivet, och riktar sig till olika målgrupper bland såväl barn som vuxna.
– Eftersom mangan är viktig för så många människor så måste det vara viktigt att forska på, säger Jakob Nobuoka, som ägnat ämnet fyra år och som resulterat i avhandlingen Geographies of the Japanese Cultural Economy. Innovation and Creative Consumption vid Uppsala universitet.
Det är med andra ord ett gigantiskt ämne, som vi i väst bara nu under de senaste åren stiftat bekantskap med. Samtidigt finns det också en väldig industri som vuxit fram kring fenomenet.
– Vissa hävdar att det är en ny japansk kulturimperialism som vuxit fram och ersatt en amerikansk. Disney har bytts ut av japansk manga, säger Jakob Nobuoka.
Men mangan och den animerade filmformen anime har inte bara blivit ett kommersiellt jippo, som exempelvis företaget Nintendo tjänar pengar på, hävdar Nobuoka med emfas. I sin forskning har han tittat extra noga på användarnas betydelse för mangaprodukterna, där det visat sig att produkterna faktiskt börjar leva sina egna liv i händerna på sina användare.
– Det är dess demokratiska aspekt som är det positiva med mangan. Konsumenterna skapar till stor del mycket själva kring produkterna och har enorm betydelse för deras popularitet och för utvecklandet av dem. De skapar sin egen kultur och sina egna värden kring produktens, med exempelvis communitys där man ritar egna manga som man sedan i sin tur säljer och får fans kring. Internet spelar en viktig del i det hela.
Uppskattningar pekar mot att det finns närmare 2 miljoner mangafans bara i USA, skriver Nobuoka i sin avhandling. Här i Uppsala drog senaste Uppconkonventet i våras cirka 5 000 hängivna deltagare, vilket gör den till Skandinaviens största event för manga och östasiatisk populärkultur.
– Varför mangan blivit så populär är omöjligt att ge ett entydigt svar på. Det finns många ekonomiska, kulturella och tekniska aspekter som inverkar. Rent krasst behövde man spelberättelser till de japanskproducerade spelkonsolerna och då hittade man inom populärkulturen och manga. De stora företagen satsade också mycket pengar på tv-serier och film och på så vis ville man skapa en masskonsumtion bland ungdomar, säger Jakob Nobuoka.
En viktig bidragande faktor till att mangan blivit så populär i just Europa och Sverige tror dock Jakob Nobuoka beror på att det är en spännande ny kultur som ses som något exotiskt och annorlunda. Samtidigt finns det mycket som talar för att nyhetens behag är borta och konsumenten tröttnar på en överexponerad vara, som exempelvis Pokémon.
– Vi söker ständigt efter något nytt och spännande. Kanske kommer nästa våg av populärkultur att komma från Sydkorea eller Kina, kanske kommer de att följa med nya internetbaserade dataspel eller med de nya mobiltelefonerna. Där finns framtiden, säger Jakob Nobouka.