På söndag börjar den brittiska "Wolf Hall" sändas i SVT, som bygger på en roman av Hilary Mantel med samma titel. Henrik VIII vill få påven att annullera äktenskapet med Katarina för att i stället gifta sig med Anne Boleyn och få den son som kan säkra tronen. Hans rådgivare, Thomas Cromwell ska ordna saken, till vilket pris som helst.
Men det har funnits fler tv-serier med makt som tema, till exempel den lättsinniga "The Tudors" med samma persongalleri som "Wolf Hall", sagolika "Game of Thrones" renässanspraktfulla "The Borgias" och i de mera uppdaterade miljöerna i dagens amerikanska presidentpalats i serier som "Vita huset" och "House of Cards". En nordisk variant på temat är danska "Borgen". Här intrigeras det överallt, mer eller mindre subtilt.
– Maktspel kan vi alla råka ut för och identifiera oss med. Eller det är väl snarare så att ingen undgår dem, säger Hillevi Gunetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet och med ett specialintresse för medier, genus och populärkultur.
– Jag tycker att det är bra att det är en hausse för serier om makt och maktstrukturer just nu i tv. Det är intressant för oss alla att se hur våra handlingar och sammanhang leder till var man hamnar någonstans i en hierarki. Serier om makt har funnits ett tag, som till exempel svenska "Rederiet" (sändes i SVT 1992 - 2002). Den serien handlade mycket om maktkamper i form av klassmotsättningar. Idag kan man säga att den stora skiljelinjen mellan serier och filmer som handlar om makt är om de skildrar makt som en eller flera strukturer eller som individuell.
”House of cards” handlar om paret Francis (Frank) och Claire Underwood, politiska karriärister på väg upp med en god portion cynism i bagaget. Frank låter, enligt jesuiternas slitna motto, "ändamålen helga medlen", det vill säga han ställer sig över vad de flesta av oss tycker är moraliskt riktigt. Budskapet i serien är att den som håller sig med principer och moral är dömd att gå under.
Något som också kan kännas igen i Machiavellis bok "Fursten" från 1532, att resultatet är viktigare än en furstes moral och intention. För att en makthavare ska uppnå och hålla sig kvar vid makten tvingas denne göra sig skyldig till handlingar som i det privata livet skulle betraktas som förkastliga, som lögn, mord, svek och skoningslöshet.
– Till skillnad från "Vita huset" skildrar "House of cards" den individuella makten. Det är Claire och Frank Underwood som är drivande som individer och Frank skildras som en ondskefull psykopat, snarare än att han är en bärare av en struktur, säger Hillevi Ganetz.
– I "Vita huset" är det väldigt tydligt att maktutövande är ett teamarbete, till exempel talskrivaren har mycket informell makt. Den serien visar bättre hur makten är fördelad.
Hon tycker att maktstrukturer skildras betydligt mer tydligt i en serie som "Mad men", att här ser man hur kvinnoförtryck eller rasistiskt förtryck bokstavligen nöter ner människor. Seriens huvudperson, reklambyråchefen Don Draper, är blank som personlighet, så att andra omkring honom och vi tittare kan se hans samtid, 1960-talet, speglas i honom.
– Ta till exempel den kvinnliga kontorschefen, hon som lyckas nå ända in i styrelsen för företaget, men får finna sig att styrelsemötet beslutar att hon ska gå till sängs med en kund för företagets bästa. Det är ett exempel på kvinnoförtryck som skildras i serien.
Det finns en mängd litteratur, teater och film om makt, dess sötma, fasa och eventuella undergång. Shakespeares kungadramer är ett praktexempel. Ju mer komplexa personerna i dem är, desto mer intressanta blir de. Vi vill väl alla hitta någon liten bit att identifiera oss med när vi tittar, lyssnar eller läser. Maktskildringar triggar antagligen igång oss lite extra.De kanske till och med får oss att må bättre?
Amanda Ellison, neuroforskare vid Durham University, har skrivit i The Telegraph (28/1 2015) om hur tv-serier är höjden av hjärngympa tack vare komplexiteten av beståndsdelar och sinnesintryck. Avancerade handlingstrådar utdragna över flera avsnitt och rentav säsonger, och sådant som att skilja ut huvudspår från stickspår, ger komplexitet på många parallella nivåer; psykologiskt och intrigmässigt. När det limbiska systemet stimuleras av tv-serier triggas utsöndring av lyckohormonet serotonin, belöningssignalsubstansen dopamin och andra kemiska föreningar i hjärnan som i sig är nödvändigheter för skärpta sinnen. Det är rena hjärnstimulantian med andra ord
Även Uppsala stadsteater har makt som tema kommande spelår. " Människor försöker i alla sammanhang och kretsar att öka sin makt. Det kan vara för högre syften eller som ett självändamål. Själva sökandet kan ske öppet och uttalat, eller dolt och maskerat bakom värden som till ytan är mer tilltalande", skriver teaterchefen Linus Tunström i förordet till säsongsprogrammet.
Makt i fiktionens form fortsätter att fascinera.
– Vi satt några vänner en kväll och skissade på en storyline för en tv-serie om Gustav Vasa och hur han kom till makten och hur den sedan förvaltades av hans familj. Den tv-serien skulle vara kul att se, säger Hillevi Ganetz.
Och faktiskt skulle en en hel del vara Uppsalanknutet. Vem nappar först av våra tv-producenter?
Första avsnittet av "Wolf Hall" sänds i SVT 21 juni klockan 21.45.