En god kristen far skulle ta hand om de sina, inte bara betala lön och sedan släppa sin dräng eller piga lös för vind och våg utan vare sig mat, husrum eller kvällsandakt.
För prästerskapet utgjorde hushållet den viktiga sammanhängande gemenskapen.
Några decennier senare kunde fattiga lönearbetare fortfarande hoppas på hushållets omsorg.
När landshövding Curry Treffenberg inför de strejkande i Sundsvall 1879 höjde ett ”leve konungen”, tog åhörarna av sig sina huvudbonader för att hurra.
Med militär makt tvingades Sundsvalls sågverksarbetare dock snart att ge upp strejken.
De strejkande fick uppleva att husfadern kungens omsorg inte längre var en verklighet.
Publicisten Isidor Kjellberg profeterade redan samma år skarpsynt om följderna av Treffenbergs bruk av militärt våld: ”Skulle i närmaste framtid socialism och nihilism befinnas hava inträngt här i landet, så lärer detta böra dateras från den dag, då landshövding Treffenberg med bajonetternas tillhjälp ... sprängde den sundsvallska strejken, en fredlig arbetsinställelse och sålunda utsådde bitterhet och hat mot samhälle och stat i många tusende arbetares sinne.”
Den överhet som arbetarna uppfattat som sin husbonde visade inte längre sin faderliga omsorg. Väckelsekristendomen hade varit stark bland de strejkande i Sundsvall. Framtidens arbetarrörelse skulle dock styras av andra ideal.
Sundsvallsstrejken innebar en viktig brytpunkt vad gäller Sverige som luthersk samhällsform.
Som följd av reformationen hade medeltida organisationsformer försvunnit. I stället för kallelse till avskilt klosterliv skulle kallelsen förverkligas i ett vardagsliv med hushållet som övergripande organisationsform. 1600-talets starka nordiska statskonsolideringar legitimerades senare utifrån denna lutherska hushållstanke.
Nestorn inom svensk kyrkohistorisk forskning, lundaprofessorn Hilding Pleijel, formulerade den lutherska samhällsteologin som ”Hustavlans värld”.
Denna hustavla ingick i Martin Luthers lilla katekes, som ju utgjorde allmän läsning. Hustavlan bestod av en samling bibelord för de olika stånd som alla styrdes av hushållstanken.
En god kung skulle vara fader för sitt folk, en präst fader för sin församling, och en husbonde fader för sitt hushåll. Ytterst var Gud själv husfader för hela skapelsen.
Hushållen var aldrig jämlika, det var husbonden som hade den yttersta makten.
Det handlade dock aldrig om totalitär makt. Hushållens legitimitet bottnade i en ömsesidighet.
De underlydande borde lyda sin husfader, men denne hade samtidigt ansvar för sina underlydandes väl och ve. De tio budorden inledde katekesen.
Att visa aktning för sina föräldrar utgjorde det fjärde budet. De första tre buden handlade dock om förhållandet mellan Gud och människa, och det var viktigare att lyda Gud, den högste husfadern, mer än människor. Om en husbonde med andra ord inte tog hand om sitt hushåll på rätt sätt och därmed bröt mot Guds vilja, kunde denna tappa sin status som god fader.
Föreställningen om Hustavlans värld började kritiseras under sent 1900-tal. Det sista Pleijel fick göra innan han avled närmare 100 år gammal 1988, var att försvara sin tes i Historisk tidskrift.
I år har dock ny banbrytande svensk forskning publicerats, som på många sätt ger Pleijel återupprättelse. Professor Maria Ågren är redaktör för antologin "Making a Living, Making a Difference. Gender and Work in Early Modern European Society" som presenterar resultat från det så kallade Gender and Work projektet vid Uppsala universitet.
Hushållstanken verkar enligt detta projekt verkligen ha haft bred allmän förankring.
Hushållen var öppna och det fanns en ständigt levande rättslig kamp om hushållets rätta uttolkning. Projektdeltagarna Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström har belyst detta mikrohistoriskt i Historisk tidskrift (2017:3).
Utifrån en innovativ analysmetod som utgår från en stor databas med källmaterial, lyckas projektet lyfta fram ny viktig information.
Genom den så kallade verborienterade metoden utgår forskarna från arbetsrelaterade verb som förekommer i en mängd olika svenska källor från 15- till 1700-tal.
Genom fokus på hur arbetsuppgifter beskrivs kommer forskarna på helt nya sätt åt kunskap om kvinnors arbete.
Resultaten visar bland annat att den stora skiljelinjen vad gällde tungt arbete gick mellan ogifta och gifta, inte mellan kvinnor och män.
Vad gäller de giftas hushåll avslöjar projektet också att män och kvinnor tillsammans bidrog till hushållets fortlevnad. Tvåförsörjarmodellen var självklar.
Martin Luther nämns endast i förbifarten i antologin. Projektets inriktning på praktik snarare än ideologi förklarar denna frånvaro.
När det reformatoriska arvet ändå nämns bränner det till.
Maria Ågren skriver i det sammanfattande kapitlet att reformationens kallelse till arbete i vardagen och utbildning för alla kastar ljus på de särpräglat nordiska förhållandena.
Kallelsen till arbete skulle förverkligas i hushållen av båda makarna sida vid sida, och de lutherska ambitionerna till generell läskunnighet och allas delaktighet i det allmänna prästadömet kan ha legitimerat mäns och kvinnors likvärdighet.
Den teologiska dimensionen är alltså spännande. Ett nytt samnordiskt projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond: "Den Nordiska Hushållstaten – variationer på ett tema av Luther", med undertecknad som huvudsökande, kommer att fördjupa de teologiska perspektiven på nordiskt samhällsbygge.
Maria Ågren associerar avslutningsvis till hur Gender and Work projektets resultat kanske förebådar den nordiska välfärdsstaten, med dess uppvärdering av arbete för alla och dess tvåförsörjarmodell.
I ljuset av denna framåtblick kanske de fattiga strejkarnas vördnad för kungen i Sundsvall 1879 ändå inte utgjorde de fattigas sista förhoppning om husfaderns omsorg i hushållet Sverige?
Kan man inte fråga sig om den lutherska föreställningen om hushållsgemenskapen och dess ömsesidiga ansvar också återklingade i arbetarrörelsens framtida folkhemstanke?
Nationen skulle ju enligt Per Albin Hansson tecknas som en enda familj där: ”den starke trycker icke ner och plundrar den svage”.
Professor i historia med inriktning mot kyrkohistoria vid Högskolan Dalarna och forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet.