Lundell vill hitta passionen igen

- Jag har ingen aning om vad jag ska göra. Det har gått slentrian i så mycket och jag vet inte hur jag ska hitta en ny passion i mitt liv.
Dåligt humör är han inte på, inte alls. Men Ulf Lundells liv har ännu en gång kommit in i en turbulent fas där allt ska ryckas upp igen. Han har bott på Österlen i några år men nu har han fått ett "arton meter högt Kaknästorn" som granne, ett konstverk som han tycker är fruktansvärt. Och samtidigt har han tröttnat på att Österlen har blivit så hippt.

Han har precis kommit tillbaka från en akustisk turné och skivan "Omaha" finns ute i affärerna.
- Från början ville jag bara göra klart den sista plattan på mitt kontrakt med EMI. Jag ville ur kontraktet, jag ville inte turnera och egentligen ville jag inte göra någon skiva, säger han med den pessimism som kännetecknar hans sinnesstämning just nu.
- Med mina tre senaste plattor ville jag förstöra Ulf Lundell. "Omaha" handlar om transformationer, att gå från ett läge i livet till något annat och svårigheterna med det. Det är som en ny pubertet, säger Ulf Lundell som varit "Jävligt less på artisten Ulf Lundell".

"Beklämmande", det ordet använder han för att beskriva hur konstant allting är. Och fortfarande är han väldigt kluven till publikens bild av honom. Den bild som inte alls överensstämmer med hans egen. Det var den han ville förstöra med sina senaste skivor och drar en parallell till det U2 gjorde med experimentella "Achtung baby" efter den episka och hyllade "The Joshua tree".
Och det blir svårare och svårare att skriva låtar. Han hittar helt enkelt ingen anledning, hittar inte saker att skriva om. För bara några år sedan trodde han att han skulle skriva musik tills han satt på hemmet, 90 år gammal.
- Otäck och förbluffande är den upptäckten, men samtidigt, varför inte? Det skulle inte göra mig så mycket om det inte blev fler låtar, säger Ulf Lundell.

I vår ska han göra sex spelningar och i sommar blir det turné. Sen kan det vara slut med det också. Han säger att han aldrig varit spelsugen, att han gör det han ska göra och att "bra kvällar blir det något av det". Ulf Lundell konstaterar också med en talande axelryckning att han genom alla sina uppskattade sommarturnéer höll på att bli en sommarupplevelse, ett picknickband.
- Jag är snart 60, jag ska inte hålla på med det här så mycket längre. Det måste finnas en bättre motivation än att tjäna mycket pengar.

I april kommer två av hans teaterpjäser ut i bokform, en av dem, "Backstage" ska sättas upp på Teater Moment i Gubbängen i södra Stockholm i vår. Men "Offpist", en pjäs som köptes av Stockholms Stadsteater, den har Ulf Lundell dragit tillbaka.
- De följde inte kontraktet, de spelade den inte. Jag tror inte att de vågar. Den var allt annat än politiskt korrekt, säger Ulf Lundell och lägger till att han inte vet om han ska skriva någon mer pjäs, men att det var roligt.

Han säger att han är tvungen bestämma sig för vad han ska bo och vad han ska göra. Han beskriver det som att han måste ifrågasätta det mesta i livet. Sedan är det hög tid att landa och ta ett beslut om han ska stanna i Sverige eller ej.
- Sverige kan bli som ett äktenskap för mig, där det enda som finns kvar är grälandet. Men jag är miserabel vad gäller sociala kontakter, jag hänger mest för mig själv. Det är en sak att göra det här, men att göra det utomlands. Nja, säger Ulf Lundell.

Men mitt i sina egna grubblerier ser Ulf Lundell ett ljus i mörkret och han ser det paradoxalt nog i finanskrisen.
- Det vände när hela skiten brakade ihop. Den 25 år långa perioden av nyliberal dårromantik, översitteri och högmod, allt brakade ihop totalt. De tiderna är förbi. Vi kommer att se Stureplanismen dö ut. Men samtidigt är det ju hemskt att tänka på hur lång tid det kommer att ta att reda ut det här kalaset, säger Ulf Lundell.

Lundell vill hitta passionen igen

Ulf Lundell är inne i en "slags sent i livet-pubertet" där det mesta är osäkert. Han längtar efter svar på sina många frågor om vad, hur och varför.