Om man bortser från det mördande sega inledningsspårets vattentramp och designkatastrofen till omslag är tidigare Uppsalamusikern Igor Knez och Hans Roséns andra album en lyckad mix av enkel Lou Reed-coolhet och komplicerad progressiv rock. Även om Reed-influenserna i sång och sound känns väl uppenbara är resultatet en musik som inte liknar något annat vilket är en poäng i sig. Med lite mer kontroll över vart låtarna landar eller en bra producent skulle Knez Rosén kunna bli något stort.
Bästa spår: In the pub.