Loranga och Q-hunden bröt barnbokens gränser
Barn- och vuxenlitteratur behöver inte vara olika saker. En bok kan rikta sig till äldre utan att för den skull stänga ute den som är ung. AnnaKarin Kriström doktorerade nyligen i Uppsala på litteratur som går över åldersgränserna.
Böcker skulle inte vända sig till pojkar eller flickor, barn eller vuxna. Mottot var "och" i stället för "eller". Termen "allålderslitteratur" introducerades och flera förlag gav ut serier med böcker som uttryckligen riktade sig till en läsekrets som spände över stora åldersgrupper.
Protest mot kategorisering
—Vad jag har sysslat med är egentligen en tendens under den här tiden att marknadsföra böcker för både barn och äldre, säger AnnaKarin Kriström, som disputerat i litteraturvetenskap med avhandlingen De gränslösa böckerna, en studie i allålderslitteratur i det svenska 60- och 70-talet med särskild inriktning på Hasse Alfredssons och Barbro Lindgrens tidiga författarskap.
—Det låg i tiden att protestera mot alla typer av kategorisering. Det var en väldig öppenhet åt alla håll, och på 1970-talet formligen exploderade marknaden för allålderslitteratur. Och tv var ytterligare ett medium som skulle fånga upp alla åldrar.
Att det blev just Barbro Lindgren och Hasse Alfredsson forskningen kom att kretsa kring var inte helt självklart, även om de bägge författarna fyller sin plats i diskussionen.
—Från början skulle jag skriva om barnvisan, och där finns båda två, och sedan när jag gick över till litteraturen ville jag behålla dem.
Dessutom, förklarar AnnaKarin Kriström, kompletterar studieobjekten varandra.
Ställer hierarkin på ända
Barbro Lindgrens ofta lågmälda och allvarliga berättande skiljer sig markant från Hasse Alfredssons yviga glada showpersonlighet, och den skojfriska litteratur han skapade, med
exempel som Blommig falukorv och Varför är det så ont om Q?
—Han skämtar och ställer hierarkin mellan barn och vuxna på ända, ofta framstår barnen som kloka medan de vuxna förlöjligas.
Hasse Alfredsson marknadsfördes som en författare för ung och gammal, på samma sätt som han i egenskap av revykung var en person alla kunde relatera till. Han var uppenbart politisk och ropade ut sin kritik. Hos Barbro Lindgren var agendan däremot mer lågmäld.
Barnvuxna karaktärer
—Barbro Lindgrens kritik av kategoriseringen är inte lika tydlig, den är mer subtil. Inte lika rolig men lika slående.
I Barbro Lindgrens författande, till exempel böckerna om Sparveln eller Loranga, Masarin och Dartanjang, handlar kritiken mer om att olika roller vävs ihop till nya kategorier.
—Hon skapar personer som är blandningar, jag kallar dem barnvuxna, och i de figurerna slår hennes kritik igenom, det är där hennes samhällskritik finns, säger AnnaKarin Kriström.
I dag används inte längre termen allålderslitteratur lika ofta som tidigare. Men det innebär inte att företeelsen inte finns eller har blivit oviktig. Kanske till och med det rakt motsatta.
Viktig utveckling
—Många forskare menar att det är vanligare i dag. Jag tror att den här perioden var ett inledningsskede, en möjlighet för författare att befria sig från de begränsningar som var förknippade med barnlitteratur. Jag tror att det var en viktig utveckling som skedde just då.
I dag har vi möjligen kommit lite längre, termen allålderslitteratur kanske inte längre behövs för att vi inte riktar lika hårda förutfattade meningar mot olika typer av litteratur.
—Jag har en känsla av att det blivit öppnare, säger AnnaKarin Kriström.
FAKTA
Från Mumin till fantasy
Den så kallade allålderslitteraturen kan grovt räknat delas upp i tre kategorier som kan exemplifieras enligt följande:
1. Mumintrollen, Nalle Puh.
"Det är en klassisk typ. Språkligt ganska komplicerade, och tar ofta upp stora frågor och stora känslor."
2. Siv Widerbergs Se upp moln.
"En mer pedagogisk allålderslitteratur som gick ut med att de ville diskutera olika frågor. Ofta ett enkelt språk och en tydlig socialrealism."
3. Harry Potter, Ursula LeGuins Trollkarlen från övärlden.
"Fantasygenren har spritt sig till alla åldrar. De här har fått stor åldersmässig spridning utan att ha marknadsförts som allåldersböcker."
Så jobbar vi med nyheter