Ljuset på konsertpubliken
Hälften av svenskarna har gått på konsert minst en gång i halvåret.Dagens avsnitt i serien om publiken handlar om konsertbesökarna.
Ingen i sällskapet Anette Agervret, Louise Törnvall, Andreas Falk och Isa Lindqvist har hört gruppen förut. Men nyfikenheten att uppleva något nytt plus att få tillfälle att umgås fick alla fyra att nappa direkt.
Andreas Falk beställer fisksoppa och till det ett glas vin. Kvällen blir även middag för de fyra vännerna som alla går på konserter regelbundet. Andreas Falk kanske oftare än de andra tre.
— Jag bor i Stockholm och går väldigt ofta på konsert där. Gärna jazz, men också klassiskt eller pop för den delen. Glenn Miller är ett favoritställe, säger Andreas Falk.
Att han åker till Uppsala för att lyssna på levande musik händer då och då. Enda problemet är att sista tåget tillbaka gör att extranumren går förlorade.
Bättre live än hemma
Musikintresset har de gemensamt men det yttrar sig på olika sätt.
— Kanske är jag den av oss som lyssnar minst på musik hemma. Jag tycker det är roligt med just liveuppträdandet. Är det duktiga artister så spelar det inte så stor roll viken typ av musik det är eller om de är berömda eller inte, säger Louise Törnvall.
Anette Agervret som initierat kvällens aktivitet håller koll på vilka konserter som är på gång i Uppsala. Hon tycker att det är roligt att gå på evenemang med olika typer av musik, men skulle gå oftare om utbudet var större och om priserna var lägre.
— Helst vill man gå tillsammans med någon, men det kan vara svårt att få med en kompis till något okänt band om priset är högt, säger Anette Agervret.
Något alla fyra är eniga om är tjusningen med att gå på konsert i en mindre lokal där man får närkontakt med den som står på scenen.
— När jag var och såg Bob Dylan till exempel, var det mer för att ha gjort det. Han var ju bara så här liten, säger Anette Agervret och kisar mot det några centimeter stora glappet mellan hennes utsträckta tumme och pekfinger.
— Å andra sidan kan stämningen bli väldigt speciell på en riktigt stor konsert. Jag minns Dire Straits på Stadion -91. Liveversionen av låtar man hört kan ju också tillföra något, inflikar Andreas Falk.
— En Depeche Mode-konsert är ju väldigt häftig. Alla kan alla låtar. Då brinner verkligen publiken, säger Isa Lindqvist.
— Men det är ändå läskigt med trängsel och stora tvåmeterstyper som står och hoppar runt en, säger Louise Törnvall.
I kväll behöver hon inte vara orolig. De cirka 150 som slagit sig ner vid borden inne på Katalin avnjuter musiken sittande.
Konsertpubliken är flera
Katalin i Uppsala har ett brett program vad gäller musikstilar och genrer. I linje med detta är det svårt att säga något generellt om hur musikpubliken ser ut enligt Ulf Carlstén, musikansvarig för Katalin.
— I Uppsala finns det en inbiten jazzpublik, bluespublik, rockpublik och så vidare. Beroende på musiktyp så vet jag att den och den kommer att dyka upp på den eller den konserten. Sedan kan besökarna variera väldigt mycket beroende på vad det är för artist, om den till exempel är poppis eller inte, säger Ulf Carlstén.
Han ser tendensen att den som går på en konsert gör det av olika anledningar. Vissa går som genuina musikkännare som älskar just den musik som spelas, andra går för att något är populärt just nu.
— Sedan finns det de som går för att det är en häftig upplevelse att gå på konsert i största allmänhet, eller för att de vill ha anledning att umgås eller ta en öl.
— Men man ska akta sig för att vara fördomsfull, kanske främst när det gäller ålder. Man kan se både 18-åringar och 80-åringar på samma konsert, säger Ulf Carlstén.
Så jobbar vi med nyheter