Vid starten 2007 var de bara ett kompisgäng som gillade punkrock och tyckte om att spela ihop. Men redan 2009 nådde Uppsalabandet Safemode sin första framgång i och med en vinst i Rockkarusellen. Sedan dess har det blivit många konserter, flera ep-skivor och debutalbumet ”For a better tomorrow” från 2010.
Just nu är Safemode aktuella med sitt andra studioalbum, "Colorblind", som de beskriver som ett album med en mognare ljudbild. Men vägen dit har inte varit rak. Bandet började i en hårdare variant av punkrock och gick sedan vidare till screamo som bandets sångare Tjet Gustafsson beskriver som en lite smutsigare musikstil med skrik. Efter det rörde de sig mot metalcore men kände att ramarna för genren var för fyrkantiga. I dag har de kvar sitt hårdare sound samtidigt som det är mer poppiga inslag och sång.
– När vi släppte första plattan var vi alla unga och bodde hemma. Sedan blev vi äldre och livet hände kan man säga. När vi skrev "Colorblind" hade det precis varit både skilsmässor och dödsfall i bandmedlemmars närhet. Skivan är starkt influerad av tunga, livsavgörande saker, säger Tjet Gustafsson.
Över åren har dessutom bandkonstellationen förändrats. I dag är det Tjet Gustafsson som tillsammans med trummisen Johannes Karlsson utgör den aktiva, fasta kärnan. Gitarristen Robin Ahnlund är kvar i gruppen men har tagit en paus och under tiden fyller inhoppande musiker i under spelningarna. Och det är tur, för konsertschemat har inte tagit semester.
Nu är bandet precis hemkommet från sin releaseturné i Colombia och Panama. Till våren är en USA-resa inplanerad och innan dess ska dessutom tre Europaturnéer hinnas med, samtidigt som bandmedlemmarna har familjer och heltidsjobb hemma i Sverige.
– Visst är det svårt att få till, men vi måste söka oss dit marknaden finns. Även om scener finns i Sverige är de mikroskopiska i jämförelse med de i Tyskland, Sydamerika och USA, säger Tjet Gustafsson.
Den begränsade hardcorescenen i hemlandet kan även vara en förklaring till att den vanligaste frågan bandet får är den om hur deras kristna tro går ihop med så hård musik. Tjet Gustafsson menar att de flesta stora banden i genren är troende men att det säkert finns mycket fördomar om såväl musikstilen som troende musiker.
– Det är inte bara i kristna sammanhang det finns människor som inte gillar hård musik. Jag tror det snarare än religion beror på vad man är uppvuxen med, säger han.