Litteraturens påverkan på livet utreds

Hur påverkas vår livssyn och våra personligheter av den skönlitteratur vi läser? Det tänker forskare inom olika vetenskapliga discipliner, bland annat i Uppsala, ta reda på.

Vi vill veta hur skönlitterär läsning påverkar människors livssyn, säger professorerna Lena Kåreland och Torsten Pettersson.

Vi vill veta hur skönlitterär läsning påverkar människors livssyn, säger professorerna Lena Kåreland och Torsten Pettersson.

Foto: Hans E Ericson

Kultur och Nöje2009-05-12 08:54
På tisdageftermiddagen hålls ett offentligt tvärvetenskapligt seminarium med rubriken Litteraturen som livskunskap i Campus Engelska parken i Uppsala. Många frågor skall ställas och på sikt besvaras av forskare i ett nationellt samarbetsprojekt inom bland annat litteraturvetenskap, biblioteksvetenskap, psykologi och livsåskådningsforskning:
Varför läser vi skönlitteratur? Hur påverkar den vår personlighetsutveckling och vår livshållning? Förändras vi genom den?
- Vi vet inte mycket om litteraturens betydelse i människors liv, även om litteratursociologisk och empirisk litteraturforskning har gett oss vissa ramar, säger professor Torsten Pettersson vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, en av initiativtagarna till projektet.

Lena Kåreland är professor emerita i svenska med inriktning mot didaktik och litteraturvetenskap. Hennes del i projektet handlar om utbildningen av svensklärare.
- Läsvanorna minskar. Inte ens blivande svensklärare är alltid stora läsare. Svenskundervisningen är i kris. Skönlitteraturens unika upplevelser är viktiga i skolan, säger hon till UNT.
- Människan har ett behov av berättelser. Det kan tillfredsställas också av film, teater och dataspel. Men skönlitteraturen är speciell genom att den kan visa inifrån hur det är att vara en annan människa. På film och teater ser man det utifrån, säger Torsten Pettersson.
Det är inte bara hur den påverkas, som redan läser för sitt nöjes skull, som forskarna vill veta. De tänker ta reda på om man kan använda skönlitteraturen som ett personlighetsutvecklande verktyg inom skolan, i olika yrkesutbildningar och inom psykoterapin.

Carl Reinhold Bråkenhielm, professor i empirisk livsåskådningsforskning, är en av deltagarna i projektet.
- Det finns ett spännande gränssnitt mellan livsåskådningsforskning och litteraturvetenskap. Hur påverkar skönlitteraturen vårt sätt att tänka kring moraliska problem och vårt sätt att bemästra relationer, funderar han.
Vid dagens offentliga seminarium presenterar de tre Uppsalaforskarna tillsammans med Skans Kersti Nilsson från biblioteks-och informationsutbildningen i Borås det nya forskningsfältet. I samband med seminariet släpps en antologi med inlägg av sjutton forskare. Där kan man bland annat läsa om vad dikter betyder för döende människor på hospis.

Litteratur som livskunskap, offentligt seminarium och boksläpp kl 13.15 i dag, sal 16-0042, Campus Engelska parken, ingång från kyrkogårdssidan vid Villagatan i Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!