En bokcirkel kan aldrig bli representativ för en hel befolkning, lika lite som en enskild författare kan representera en hel samhällsgrupp. När vi har bjudit in läsare till UNT:s tillfälliga bokcirkel har vi emellertid eftersträvat en grupp som rymmer skilda erfarenheter och åldrar.
När gruppen senast träffades uttryckte den en del positiva men också kritiska synpunkter på Kjell Erikssons bok (UNT 28/10). Som följd skickade Eriksson in ett genmäle.
På kultursidorna publicerar vi av princip aldrig författares repliker på recensioner (annars skulle tidningen snart inte innehålla annat). Det är även problematiskt att publicera ett genmäle till en grupp vanliga läsare som tidningen har bjudit in för att diskutera en bok - och hur skulle de förväntas svara; individuellt? Som grupp?
Vi bad Eriksson att i stället träffa bokcirkeln för ett samtal. Men Eriksson ville inte träffa bokcirkeln om han inte först fick formulera sina synpunkter i en egen artikel. Ett möte försvårades dessutom av att han befinner sig i Barcelona hela november.
Efter en del diskussioner på redaktionen har vi slutligen valt - med Erikssons och bokcirkelns medgivande - att här publicera författarens genmäle och låta bokcirkeln diskutera det intill.
På det viset får vi ändå ett slags diskussion, som väcker många intressanta frågor: Hur är relationen mellan läsare och författare? Vem - om någon - har tolkningsföreträdet till en litterär text? Kan man tala om arbetarklass i dag? Hur skildras män respektive kvinnor litterärt?
Det är roligt att bokcirkeln nu har beslutat att fortsätta träffas på egen hand för att diskutera vidare.
UNT:s kultursidor kommer också att fortsätta sträva efter att vara ett forum för litterär och kulturell diskussion.