Prata svenska, snakke norsk eller tale dansk? Likheterna är stora mellan de svenska, norska och danska språken. Ändå uppstår lätt missförstånd i kommunikationen de nordiska grannländerna emellan. Lagom till bokmässan kommer en bok som vill göra det enklare för oss nordbor att kommunicera med varandra.
När Anitha Havaas kom till Sverige från Norge som nittonåring uppstod snabbt såväl språkliga som kulturella krockar. De var inte stora, men likväl fanns de där, de kulturella små egenheterna och språkliga detaljerna inför vilka även en nordlig granne står som ett frågetecken. Som detta med det eviga fikandet. Vad är det egentligen med svenskarna och deras heliga kaffepauser? Och varför i hela friden kallar svenskarna sina bensinstationer för mackar?
– Egentligen förstår vi ju varandra ganska bra säger, Anitha Havaas. Att flytta från Norge till Sverige innebär inte några större språkliga problem. Men så finns ju alltid de där små orden inför vilka man hajar till. Det där med att bensinstation heter mack till exempel. Det tyckte jag var väldigt konstigt till en början. Sedan fick jag lära mig att det var namnet på ett av de första företagen som tillverkade bensinpumpar i Sverige, därav namnet.
Nu har Uppsalabon Havaas, tillsammans med Birgitta Lindgren, skrivit en bok som vill underlätta kommunikationen mellan norrmän, danskar och svenskar. Snacka skandinaviska släpps i samband med bokmässan i Göteborg, som har just Norden som tema, och är i första hand tänkt att fungera som en handbok för svenskar som möter danska och norska i arbetsliv och vardag. Trots att skillnaderna mellan språken mest är dialektala är det många som väljer att tala engelska när de pratar med andra nordbor. Något som Havaas och Lindgren är kritiska till.
– Att folk väljer att tala engelska med varandra är något vi vill motverka med den här boken, säger Havaas. Vi menar att det går alldeles utmärkt att använda sig av sitt eget språk. Talar man bara långsamt och tydligt är det inga problem att göra sig förstådd.
Havaas, som även arbetar som översättare, är på bokmässan också aktuell med översättningen av danske Bjørn Rasmussens bok Huden är det elastiska hölje som omsluter hela lekamen. Och även om det givetvis är viktigt att det översätts litteratur från Danmark och Norge menar Havaas att det går alldeles utmärkt att läsa norska och danska böcker även på originalspråk.
– Det är i allmänhet lättare att förstå skriven text än talat språk. Det gäller i synnerhet danskan, där man ofta drar ihop orden så att de inte uttalas på det sätt som de stavas. Även norskans bokmål är lätt för oss svenskar att läsa.
Så någon större språkförbistring borde alltså inte råda mellan oss svenskar och våra närmaste nordiska grannar. Ändå finns det vissa ord som kan orsaka missförstånd. I listan här intill ger Anitha Havaas några exempel på ord och uttryck som man bör vara uppmärksam på. I Norge har man till exempel ingen ”anledning” att ”pula”.
Fakta: Språkförbistring mellan grannar
Anitha Havaas om några ord som gärna missförstås:
Rolig (svenska) - betyder lugn, stillsam (norska och danska), så vill du ha kul i dessa länder ska du inte be taxichauffören köra dig till ett roligt ställe.
Anledning (norska) - betyder att man inte har möjlighet att komma till något man blivit inbjuden till. Många svenskar har tagit illa upp över svaret "Jeg har ikke anledning til å komme".
Pula (svenska) - betyder på norska att idka samlag (slanguttryck), vilket fått många norrmän att höja på ögonbrynen. Inte minst min dåvarande unge svåger, rörmokaren, som för många år sedan besökte Sverige och då fick frågan "Jasså, du är rörpulare!". Han blev minst sagt upprörd.
Sej (danska) - betyder att man är duktig eller framåt, inte alls att man är "seg", som man som svensk lätt skulle kunna tro.
Krabbefelt (norska) - betyder krypfält (körfält) på svenska, och har således inget med odlande av krabbor att göra.
Bakke (danska) - betyder dels "backe" som på svenskan, men kan också betyda "bricka". Du behöver således inte oroas om din danske vän ber dig hämta en bakke - de lär avse det senare alternativet.