Liebrecht följer manusets väg

Savyon Liebrecht sitter i hotellets bibliotek. Inget fashionabelt men bakgrunden av hyllmeter med böcker känns på något sätt naturlig när den israeliske författaren på nästan felfri engelska lägger ut texten om sitt eget skrivande, Heidegger, Freud, Arendt och det outplånliga arvet efter nazismen.

Hon är i Sverige med anledning av att hennes pjäs, Den banala kärleken har premiär på Uppsala stadsteater. Intresset har varit stort och föreställningen har recenserats flitigt i svenska medier. UNT:s Bo-Ingvar Kollberg hyllar Anna Carlsson i rollen som Hanna Arendt, DN:s kritiker använder ord som både gripande och rafflande. Savyon Liebrecht själv såg en tolkning av hennes manus som hon både förstod och inte förstod.
- Det var många intressanta och briljanta lösningar på scen som jag blev väldigt imponerad av. Jag förstod förstås inte språket men jag kunde ändå följa dialogen och höra vart de lagt till och dragit ifrån, säger hon.

Savyon Liebrecht följer alltid sina manus noggrant. Vid översättningar och iscensättningar. Hemma i Tel Aviv bor hon tjugo minuters promenad från teatern och arbetar nära skådespelare och regissörer.
- Ibland går jag bara dit de sista tio minuterna för att titta på publiken. Det är en fantastisk upplevelse att se alla dessa ansikten reagera, säger hon.

Den banala kärleken är regisserad av Voula Kereklidou som ursprungligen kommer från Grekland men flyttade till Sverige som sjuåring. Att pjäsens regissör likt författaren är andra generationens invandrare är något som Savyon Liebrecht tror kan ha haft avgörande betydelse för hur texten hanterades.
- Hon har kommit fram till flera intressanta tolkningar av vad exil innebär och det tror jag har att göra med hur man som barn till invandrare många gånger känner sig främmande i ett land som ändå är ens eget, säger hon.

Savyon Liebrecht föddes i München 1948 till föräldrar som hade överlevt förintelsen. Familjen flyttade tidigt till Israel och Savyon Liebrecht studerade filosofi och litteratur i Tel Aviv. Sedan mitten av 1980 talet har hon publicerat sex novellsamlingar, två romaner och fyra dramer. Hon har vunnit flera litterära utmärkelser och hennes böcker finns översatta till tyska, engelska, italienska, estniska och kinesiska. Den banala kärleken som är hennes första verk i svensk översättning skrevs redan för tio år sedan och har enligt författaren legat i en låda och omarbetats flera gånger. Publicerandet av brevväxlingen mellan Hanna Arendt och Martin Heidegger 2003 hade avgörande betydelse för manuset.
- Jag fick fantastiska medförfattare som jag kunde låna repliker från. Allt fanns där jag var bara tvungen att arrangera det på något sätt, säger hon.
Närmast väntar arbetet med en pjäs om Freud.
- Vi får väl se hur det går, Heidegger avskyr jag och han blev ju ganska okej. Freud avgudar jag så vem vet, han kanske blir en riktig skurk, säger hon.