Lever på charmen

Här funkar kemin dem emellan tillräckligt bra för att skapa en må-bra-film som bjuder nöjaktigt med humor och svärmeri.
Grant spelar en avdankad popstjärna från den glammiga delen av 80-talet. Han hankar sig fram på ströspelningar som hans smått kufiske manager fixar.
En dag vill dock en av den nya generationens stjärnor att han ska skriva en låt åt henne. Artisten, som framtonar som en blandning av Britney Spears och Shakira, kan ge honom en ny skjuts upp i karriären. Dock måste han ha en text och som en skänk från ovan visar det sig att hans nya blomvattnare (Barrymore) kan konsten. Ett mer eller mindre motvilligt samarbete uppstår, liksom tycke...

Filmen gör både satir av och hyllar populärkulturen på ett träffsäkert sätt. Här finns hur många anledningar som helst varför vi hatälskar axelvaddarnas och pudelfrisyrernas årtionde. Sedan är det en annan sak att översättaren inte verkar ha studerat tiden riktigt utan gör en del grova felöversättningar. Frankie är till exempel ingen person som åkt till Hollywood utan ett gruppnamn.
Grant sjunger låtarna själv och det fungerar hjälpligt. Låtarna han ska låtsas ha skrivit skulle nog ta sig till Andra chansen också.
Music and lyrics är en film som ofta följer formulär 1 a och går en del på rutin men den rappa och kluriga dialogen liksom charmen hos Grant & Barrymore räddar mycket. Och den suveräna inledningsscenen!