Lenny Kravitz går varvet runt

Han spelar i princip alla instrument på Baptism. Det är nog det enda enhetliga. Första spåret deklarerar att han rockar hårdast (Minister of rock'n'roll), andra låten heter I don¹t wanna be a star, fast mitt bland all självömkan kan han inte låta bli textrader som "I drank with Dylan/ boy did we act a fool ... I got high with Jagger/ it was really cool". Han gör en enkelt smyckad ballad med blödig röst där han ropar efter "someone to love", och svänger sen in på Highway 1 för att minnas sina ungdomsår i LA i söta boogierockern California. Värst blir det mot slutet, en låt heter What did I do with my life?, en annan The other side, där Lenny sjunger att han vill vara en "simple man" och ägna sig åt jordbruk. Kluvenheten manifesterar sig bisarrt nog också i att Kravitz numera ser ut ungefär som Prince innan han gick upp i atomer och blev The Symbol. Musikaliskt är det förstås lika vittomfattande, det skakade egot griper i alla väderstreck efter halmstrån. Funkspåret Sistamamalover är Sly Stone plus 70-talsriffande gitarrer. På Storm gästar Jay-Z (!). Baptized är närmast folkrock. Och så vidare. Lenny Kravitz har överlevt minst sagt ojämna album tidigare, men det här är nog att gå för långt. Fast en eller ett par singelhitar blir det nog ändå. Men vettigast är att lägga pengarna på att återupptäcka just Princes tidiga album (Dirty mind m fl).