Pop. Skelleftepopen och 90-talsindiens mest begåvade man inleder sitt andra soloalbum på ett suveränt sätt. Några förströdda gitarrknäppningar blir till en suggererande loop som sedan byggs på med ett vilsamt och vackert elektroniskt arrangemang innan allt avlöses av den öronomfamnande och vilsamt vågskvalpsaktiga pärlan 24 Bar Boogie. Smakfullt är det ord som jag tycker bäst sammanfattar den här plattan och ljudet av en ärrad popfarbror som har mognat och blivit mer tillbakalutat kontemplaterande, utan att för den skull glömma bort sitt gamla ystra popackordsbyggande. Det här är inget man hoppar upp och ner med näven i luften till. Däremot är skivan en imponerande uppvisning i den höga lägstanivå som den flitigt anlitade låtskrivaren Andreas Mattsson har.
Låtskrivande på hög nivå
Den svenska 90-talsindiens mest begåvade man, Andreas Mattsson, har blivit en ärrad popfarbror med den äran, tycker Björn Lövenlid.
Foto:
Andreas Mattsson
Kick Death’s Ass
(SE)
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!