Låtarna som borde ha vunnit

Ikväll, lördag, är det dags för Andra chansen. UNT:s nöjesredaktör Jens Pettersson listar tre låtar som obegripligt nog inte vann – och borde fått en andra chans.

Foto:

Kultur och Nöje2015-03-07 06:00

"Dover Calais"

(Style, 1986)

Kärlek på färja som färdades mellan två länder. Vita mickar. Fluffiga frisyrer med spretlugg. Tommy Ekman och Christer Sandelin snickrade ihop en riktigt urtypisk 80-talsballad. "Vi såg på varann och vi närmade oss land" – och vi frågade oss hur sjutton kunde Lasse Holm och Monica Törnell vinna med vuxentramset "E' de' det här du kallar kärlek".

Se videon här

Not a sinner nor a saint

(Alcazar, 2003)

Alcazar är de eviga förlorarna i Melodifestivalen. SÅ många bra låtar som är SÅ mycket schlager och alltid SÅ nära att vinna. Trea med "Blame it on the disco" förra året, femma med "Stay the night", trea med "Alcastar", ut i andra chansen med "Headlines" och så den bästa av dem alla "Not a sinner nor a saint" med sitt smäktande pianointro, sitt klassiska Alcazarpumpande beat och fantastiska refräng: trea.

Se videon här

Temple of love

(BWO, 2006)

3 Bodieswithout organs, mer kända som BWO, är liksom Alcazar ett band som mycket oförtjänt fått agera slagpåse i tävlingen under årens lopp. Alexander Bard är ju ett geni på ohohoh-refränger och uppiggande discoglädje. "You're not alone" och "Gone" tog sig inte vidare till finalerna. "Lay your love on me" kom trea och "Temple of love" var närmast seger, men blev bara tvåa. Obegripligt.

Se videonhär

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!