Lata klichéer i hundvärlden

Hon sitter vid poolen med sina vänner mopsen och pudeln, diskuterar designerväskor och de senaste hundtrenderna. När Chloe tvingas följa med hundvakten Rachel på semester till Mexiko blir hon tillfångatagen av skurkar som snart inser att den lilla knähunden kan vara värd en förmögenhet. Den luttrade schäfern Delgado lyckas befria henne och de två drar ut på de hårda gatorna i Mexico City. Chloe har bara en sak för ögonen, att komma hem till Beverly Hills igen.

I den här filmen klarar sig hundflickor klädda i rosa italienskt läder inte själva. Det framställs som självklart att Chloe måste ha någon som tar hand om henne. Speciellt på ett sådant otäckt ställe som Mexico City, fullt av råbarkade machohundar och hänsynslösa skurkar. Ett trist tema och stereotypvarning härmed utfärdad. På alla fronter. Dessutom förhärligar filmen materialism samtidigt som den på individnivå gör narr av de, i det här fallet tjejer, som har en sådan livsstil.
Men ok, det här är en barnfilm, jag kanske borde låta hundar vara hundar och så vidare. Det är bara det att filmen varken är tillräckligt rolig eller spännande för att skyla över de lata klichéerna. När chihuahuan Chloe finner sitt ursprung i Mexiko och lär sig hitta sitt eget skall tänds ändå hoppet om något slags poäng. Och visst, den kommer. Hon tillåts faktiskt förändras så pass att hon efter sitt äventyr kan tänka sig att skutta omkring i trädgården fastän hon har sin designerdress på sig. Tack så mycket. Ironi eller ej, det är inte gulligt, bara slött.

Lata klichéer i hundvärlden

Chihuahuan från Beverly Hills är filmen som skildrar världen från en bortskämd knähunds synvinkel. Chihuahuan Chloe lever sin überlyxiga vardag i Beverly Hills med sin matte Viv.