1849 häktades den ryske författaren Fjodor Dostojevskij. Hans brott? Han hade närvarat vid hemliga fredagsmöten, där man diskuterade litteratur och sociala frågor. Det var förbjudet. Dostojevskij och tjugo andra dömdes till döden, för att de hade läst böcker.
Efter tre månader i Peter Paul-fästningen togs fångarna ut för att arkebuseras. Soldaterna lade an gevären, och sköt - med lösa skott. Det var en skenavrättning. För oss låter det som en lättnad, men för de dömda var chocken ändå ett faktum. Flera av fångarna blev sinnessjuka på kuppen, några tog sitt liv.
1962 arresterades Nelson Mandela i Sydafrika. Hans brott? Han arbetade öppet mot apartheid, och var medlem av den förbjudna organisationen ANC. I fängelset läste han mycket - just Dostojevskij och Sören Kierkegaard var hans favoriter, och Gandhi. Böckerna gav honom inspiration till att orka älska sina medmänniskor, till och med sina fångvaktare. När han efter 28 år i fängelse skulle bilda det fria Sydafrikas första regering gjorde han några av sina fångvaktare till ministrar.
Det som styrde Mandela var dels ett sinne för realpolitik: han höll sina vänner nära, och sina fiender ännu närmre. Dels handlade det om stark kärlek, inspirerad av Dostojevskijs hjältinna, den prostituerade Sonja i Brott och Straff.
Nelson Mandelas död var veckans ena stora nyhet. Hela världen sörjer honom. Veckans andra stora nyhet, för Sverige, var den eländiga Pisaundersökningen, om skolans fiasko. Svenska femtonåringars skolresultat sjunker som en sten. Sverige delar jumboplatsen i läsförståelse med Mexico och Chile.
Huvuden kommer att rulla, vem bär skulden?
Att läsförståelsen sjunker har vi kunnat läsa på väggen i många år - i stora bokstäver. Sant är att dagens skolbarn har svårt att koncentrera sig, sitta stilla och läsa. Men det gäller inte bara barnen.
Läsning, särskilt av skönlitteratur, har dalat bland svenska män i mer än tio år. Inte bara bland lågutbildade män med taskiga skolresultat. Även högutbildade män, samhällets stöttepelare, har nästan slutat läsa böcker. Politiker och näringslivets höjdare vädrar sällan sin kärlek till litteraturen. Vi förfasar oss över att ungarna inte läser, men det är en öppen fråga om lärarna i skolan själva öppnar en bok frivilligt.
Är det då så konstigt att ungarnas läsförståelse halkar efter?
Nelson Mandela var en stor statsman. Dostojevskijs roman Brott och straff bidrog till att forma hans storhet. Räcker svenska politikers läsförståelse ens till att tolka baksidestexten?