– Jag ville gestalta en religiös livskänsla, där närvaro och uppmärksamhet är en del. Jag tycker att det saknas sådana gestaltningar i den svenska samtidslitteraturen, som domineras av mer cyniska och misstrogna perspektiv, även om det finns undantag, berättar Alva Dahl när vi möts i hennes hem i Eriksberg.
Hon står med kaffepressen vid köksbänken i sitt 50-talskök. Vid sidan om henne hänger ikoner på den blekvita väggen. När hon berättar om boken tittar hon upp i taket och funderar noga innan hon svarar.
– Jag ville vara trogen nuet och inte berätta som en betraktare utifrån. Det engagerade mig att skriva utan en tydlig intrig, som i sociala medier. Där läser man varje enskilt inlägg, men förväntar sig inte att de ska bilda en dramaturgisk helhet. I boken finns däremot en början och ett slut, men tanken är att läsaren ska kunna gå tillbaka och läsa de olika delarna separat, säger Alva Dahl och sätter sig i skräddarställning på köksstolen.
I "Längtans flöde" går diktjaget igenom en process där hon överväger om hon har en klosterkallelse. I berättelsens periferi anas ett brustet hjärta och en möjlig ny förälskelse.
– Det är en tid av ovisshet och öppenhet, kanske kris. Personen söker efter tecken i löven, i skogen, i de inre rörelserna, säger Alva Dahl.
Alva berättar att diktjaget längtar och samtidigt försöker stå ut med sin längtan, eftersom den aldrig helt kan stillas.
– Det står på ett ställe att kallelse inte handlar om att kliva över en tröskel och bli kvar där i trygg förvissning om att man har valt rätt, även om det är vad man längtar efter, säger hon.
Vad är det då som lockar med klosterlivet? Alva beskriver ett okonventionellt liv som skiljer sig från den idealiserade bilden.
– Det är radikalt, för man lämnar egendom, makten över sitt liv och går in i lydnad. Samtidigt är klostret en del av samhället. Jag har märkt att folk där också är stressade och använder internet, säger Alva Dahl.
Boken ges ut på hennes nystartade förlag Syster Enbär. Namnet kommer från en av den helige Franciskus bröder, broder Enbär, som levde på 1200-talet. Han beskrevs som enfaldig men kärleksfull.
– När han såg någon som var dåligt klädd gav han bort sina egna kläder. Det resulterade ofta i att han gick utan kläder, vilket blev väldigt besvärligt för de andra bröderna. Ändå finns det något fint med det. Jag tänker att förlaget kan vara hans syster, säger Alva Dahl med ett finurligt leende på läpparna.