Kylie har öga för hits

Kylie Minogue har alltid varit en singelartist och kommer alltid vara en singelartist. Sedan debuten som såpaskådis med skivkontrakt 1987 har hon släppt tio album. Flera av dem är riktigt bra, särskilt de som kommit under 2000-talet, men albumen är ändå inte lika minnesvärda som singelhittarna i sig. Det är låtarna som definierar henne: Från I should be so lucky och Better the devil you know till Spinning around och Can't get you out of my head. Låtar som, tillsammans med en stenhårt glamorös image, har gjort henne till en av popvärldens största och mest omtyckta ikoner.

När Kylie nu är tillbaka efter en tung sjukdomsperiod är det följaktligen inte med ett temaalbum om livets gåvor och svårigheter - utan med en handfull glansiga dansgolvsdängor som befäster hennes position, i den värld där konkurrensen är både flyktigare och betydligt yngre. Visst, man kan tolka in en hel del i exempelvis nu-vänder-lyckan-låten No more rain, men på det stora hela är det här ändå som Kylies pop brukar vara: allmängiltig, lättsmält och proffscharmig.

Kylie och hennes team av låtskrivare och producenter fortsätter på det vinnande spår hon hittade med dansmusikpoppen i samband med nämnda Can't get you out of my head. "Svänget" är ryckigt och mekaniskt snarare än mjukt discofunkigt och röstförvrängaren har varit en populär leksak i studion. Det låter snyggt, välputsat och genomarbetat, till och med i de mellanspår som gör att inte heller X är ett helt igenom fantastiskt album.
Men så finns det sådant som avviker, som inte följer samma recept. I några spår närmar hon sig den gitarrpop hon tidigare försökt sig på, i svårt underskattade Manic Street Preachers-samarbetet Some kind of bliss 1997. Hon närmar sig med pyttesmå steg, vi snackar knappast elgitarrorgier eller smutsig replokalsång, men känslan av lätt gitarrpop finns där i grunden till Sensitized och In my arms. Och det låter ljuvligt, betydligt roligare än till exempel låten Nu-di-ty, som mest känns som att den väntar på djupa houseremixar av dj:ar världen över.

Artister som Britney Spears må använda sitt skvallertidningsjag till att göra bra pop, men det passar inte Kylie. Hon är tillbaka med ett album som helt enkelt säger att "nu är allt som det ska i popvärlden". Hitsen lär bli flera, och - som sagt - mer minnesvärda än albumet som helhet.

Kylie har öga för hits

Vår kanske mest omtyckta popikon, Kylie Minogue, är tillbaka med ett album som säger att "allt är som vanligt i popvärlden igen". Men som alltid är de enstaka superglittriga hitsinglarna mer minnesvärda än albumet som helhet, skriver Johanna Åberg.