UNT:S filmkritiker har valt bland årets filmer och hittat 17 favoriter. Flest röster fick "Gravity" följd av "Beasts of the southern wild", "Hotell" och "Blå är den varmaste färgen".
Kjell Vowles:
Blå är den varmaste färgen - Regi: Abdellatif Kechiche
1 2013 bjöd på två kärleksfilmer som slår det mesta i genren – Before Midnight och denna. Samma sak gör dem bra, nämligen att kärleken får ta tid. Men Kechiche gör i en film vad Before-regissören Linklater gör i tre.
Sexscenerna är omskrivna, men det är tempot som är det viktiga. Den blå relationen är vacker, skör och smärtsam, och ingenting stressas fram.
Beasts of The Southern Wild - Regi: Benh Zeitlin
2 Det tog sin tid innan klimatkrisen på allvar hanterades på film (jag räknar inte The Day After Tomorrow), men när det väl gjordes blev det succé. Beasts of The Southern Wild blandar mytologiska inslag med en dystopisk nära framtid i amerikanska södern och skapar en varm film med politisk sprängkraft. Quvenzhané Wallis borde ha vunnit en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.
12 Years a Slave - Regi: Steve McQueen
3 Årets visuellt mest smärtsamma film. Det river stora sår i själen att se hur Solomon Northup – en fri svart man som kidnappades och hölls som slav i tolv år – tvingas piska sina medslavar så att huden hänger i flikar från ryggen. En påminnelse om rasideologins grymhet i en tid när fascistiska partier sitter i flera europeiska parlament.
Emma Dahlin:
The Act of Killing - Regi: Joshua Oppenheimer
1 En av årets mest skrämmande och obehagliga dokumentärer måste vara Joshua Oppenheimers ”The Act of Killing”. En film man minns med fasa. Den berättar om folkmordet på 1 miljon oppositionella och kommunister i Indonesien på 1960-talet och det är krigets egna bödlar som stolt står för berättandet. En historisk händelse som få känner till, men synnerligen värd att uppmärksammas.
Blå är den varmaste färgen - Regi: Abdellatif Kechiche
2 Inte sedan Ingmar Bergmans mästerverk "Persona" och David Lynch’s fantastiska "Mulholland Drive" har en relation mellan två unga kvinnor varit så svår och så intressant på film. Intensivt, komplicerat och intimt bildspråk där Lèa Seydoux och Adèle Exarchopoulos spelar huvudrollerna. Med sin sagolika karaktärsstudie är "Blå är den varmaste" färgen ett magiskt filmögonblick.
Nebraska - Regi: Alexander Payne
3 Grynigt svart/vitt foto gestaltar kärva, vackra landskap och oändliga skyar, vilket sätter tonen i Alexander Paynes familjeberättelse "Nebraska". Kvinnoporträtten av McEwan och Squibb är så sällsamt fina och sköra – filmens absolut finaste. Sorgligt, modigt och ojämnt, men alldeles vansinnigt oemotståndligt!
Karolina Bergström:
Hotell - Regi: Lisa Langseth
1 Ett knytnävsslag rätt i magen - sällan har verklighetsflykt tett sig så lockande som i Alicia Vikanders skepnad. Lisa Langseth befäster sig här än en gång som en av film-Sveriges starkaste hopp, i den absurdistisk-tragiska skildringen av en grupp människor på semester från sina jag. Lysande medskådespelare som David Dencik och Mira Eklund gör inte saken sämre.
Belleville baby - Regi: Mia Engberg
2 Det finns kärlek som stannar med en hela livet, även den som inte var menad att hålla. ”Belleville baby” förenar stilfullt dokumentär och essä, när regissören gräver djupt i gamla minnen kring en ungdomskärlek som oväntat tar upp kontakten igen. En poetiskt färgad resa rätt in i nittiotalets Paris. En film för alla som någonsin älskat.
Bling Ring - Regi: Sofia Coppola
3 Den verklighetsbaserade berättelsen om ett gäng uttråkade Los Angeles-ungdomar på stjärnbestrött rövarstråt. Sofia Coppola serverar oss här ett oemotståndligt visuellt fyrverkeri draperat i skira pastelltoner och pumpande beats, och en av sina bästa filmer på länge. Bitterljuv skildring av en samtid där det viktigaste är att synas – till varje pris.
Daniel Åberg:
Återträffen - Regi: Anna Odell
1 Det går inte att komma undan de obehagliga frågorna när man ser "Återträffen". Vilken roll spelade jag själv i gruppdynamiken under min gymnasietid? Med otäck tonträff återupplever och gestaltar Anna Odell den utfrysning och mobbning hon upplevde. "Återträffen" är en fantastisk och länge skoningslös film där Odell först i slutet låter ana ett visst hopp.
Gravity - Regi: Alfonso Cuarón
2 Som jag längtat efter en 3D-film där tekniken faktiskt kom till nytta. "Gravity" skapar nagelbitande spänning till ett bländande foto. Dessutom är Cuaróns rymddrama befriande kort, i en tid när storfilmer av slentrian klockar in på minst 150 minuter känns "Gravitys" 90 som en påminnelse om att bra filmberättande inte behöver mala på i det oändliga.
The hunger games – Catching fire - Regi: Francis Lawrence
3 Det var befriande att se Jennifer Lawrence i den andra – mycket bättre än den första – "Hunger games"-filmen. En ung hjältinna som utan att blinka gav både Panems diktator Snow och den manligt dominerade fantasyvärlden långfingret. Det må vara för "Silver linings playbook" Jennifer Lawrence fick en Oscar, men jag håller "Catching fire" som hennes höjdpunkt i år.
Miranda Sigander:
Gravity - Regi: Alfonso Cuarón
1 I dessa megafilmstider tar man lätt visuell storslagenhet för given. Men att man får både skickligt hantverk och karaktärer att bry sig om på riktigt, det är ovanligt. "Gravity" blev i Alfonso Cuaróns händer en imponerande historia om överlevnad. Det är bara att gratulera oss alla att stjärnorna för en gångs skull har stått helt rätt på himlen över Hollywood.
Återträffen - Regi: Anna Odell
2 Den kontroversiella konstnären Anna Odell svepte in från sidan och slog knockout på både kritiker och publik med sin nyskapande film om mobbing och hierarkier. Årets bästa svenska film stannar kvar länge och kan förhoppningsvis bidra till riktig förändring.
Stories we tell - Regi: Sarah Polley
3 Sarah Polley har tidigare gjort de sevärda spelfilmerna "Away from her" och "Take this waltz" men med "Stories we tell" tog hon ett verkligt stort kliv som filmskapare. Hon utmanade dokumentärfilmsnormen samtidigt som hon bjöd på en personlig familjehistoria och skapade en underbar film, som innehåller så mycket känslor och kloka tankar att man nästan spricker.
Karin Svensson:
Philomena - Regi: Stephen Frears
1 Judi Dench och Steve Coogan är ett oslagbart radarpar i detta verklighetsbaserade drama – hon som denna lilla irländska tanten med den mörka hemligheten, och han som den cyniske journalisten som ska berätta hennes historia. Frears hittar en perfekt balans mellan sentimentalitet och sälta i den upprörande berättelsen om Philomena som bestals på sin nyfödde son av giriga nunnor.
Den gröna cykeln - Regi: Haifaa Al Mansour
2 Tioåriga Wadjda drömmer om att cykla med vinden i håret, i ett land där små flickor uppmanas att stanna inomhus för att inte riskera att fresta någon stackars karl. Haifaa Al Manosur – Saudiarabiens första kvinnliga filmregissör – skildrar ett kvävande förtryck, men Wadjdas intensiva frihetslängtan förvandlar filmen till en inspirerande feelgoodrulle.
Cloud Atlas - Regi: Andy Wachowski, Lana Wachowski och Tom Tykwer
3 Sex berättelser i sex olika tidsåldrar, svindlade effekter och en liten skådespelartrupp som spelar multipla roller. ”Matrix”-regissörerna och tyske talangen Tykwer gör det inte lätt för sig när de tar sig av David Mitchells myllrande episodroman. Resultatet är överväldigande i all sin storvulna galenskap – ett modigt stycke filmekvilibrism.
Björn G Stenberg:
Beasts of the southern wild - Regi: Benh Zeitlin
1 Debuterande Benh Zeitlin har gjort denna gripande och överväldigande allegoriska fantasy med dokumentär känsla, inspirerad av den stora översvämningen i New Orléans. Blott nioåriga Quvenzhané Wallis (som också är med i nya 12 years a slave) är suverän i huvudrollen. Den här typen av film Zeitlin ganska ensam om och han behärskar den utan och innaqn.
Gravity - Regi: Alfonso Cuarón
2 Något går helt fel på en rymdstation och plötsligt ställs allt i livet på ända. Sandra Bullock och George Clooney är helt suveräna i denna rymdfilm med existentiella förtecken. Storslagna bilder ackompanjerar det spännande dramat. Särskilt grips jag av det bräckliga och utsatta i människans kamp med det stora svarta oändliga. Det hela utmynnar i en hyllning till Livet.
Hotell - Regi: Lisa Langseth
3 Sverige hade ett fortsatt bra filmår och fler filmer hade kunnat vara med här men Hotell sticker ut extra. Erika har allt: ett bra jobb, god ekonomi, många vänner och en trygg relation. Allt rasar när hon föder ett skadat barn. Alicia Vikander jobbar återigen med Lisa Langseth i ett ovanligt och välspelat drama om livets villkor.
Susanne Sigroth-Lambe
Gravity - Regi: Alfonso Cuarón
1 Andlöst spännande, en hissnande resa och en mental utmaning på samma gång. En lysande Sandra Bullock brottas med inre sorg och yttre betingelser i ute i rymden med viss assistans av George Clooney. Makalöst foto och man vågar inte ens tänka på alla tekniska lösningar som förmodligen ligger bakom den här filmproduktionen. Action med filosofiska förtecken utan att det för ett ögonblick känns pretentiöst.
Jakten - Regi: Thomas Vinterberg
2 Oskyldiga små lögner kan växa till något större och ohanterligt. Mads Mikkelsen gör ett närgånget och smärtsamt trovärdigt porträtt av en man som blir anklagad för övergrepp på en förskola. Häxjakter i vår tid kan se ut så här. Men helt säker kan man aldrig vara över någons oskuld eller skuld. Frågan är hur osäkerheten däremellan ska hanteras.
Hotell - Regi: Lisa Langseth
3 En smart, originell och engagerande film om en ung kvinnas förlamande sorg. Alicia Vikander, vår unga internationella storstjärna, gör en fantastisk rolltolkning av en kvinna som väljer en minst sagt udda väg för att hitta ut ur sitt dilemma. Förstulen samhällskritik och psykologiskt äventyr på samma gång i årets bästa svenska film.