Kvickt och briljant om insnört ämbete

Handlingen utspelas under den brittiska premiärministern Tony Blairs allra första tid på sitt ämbete. Dagen efter att han blev vald med överväldigande majoritet omkom prinsessan Diana i Paris.
Det är nästan oanständigt tätt mellan brittiska kvickheter i detta dokumentärt baserade drama . Oanständigt därför att filmen handlar om hur kungahuset hanterade dödsbudet . Diana hade orsakat spänningar i kungafamiljen när hon levde och hennes död skapade en kris i britternas förhållande till monarkin.

Det är smart underhållande från den första rutan till den sista. Skickligt och liksom i förbifarten gestaltas dramats olika skikt, i synnerhet runt den kvinnliga makthavaren.
Vi får följa med bakom fasaderna, både på det kungliga skotska slottet Balmoral och i premiärministerns högkvarter. Mest fokus är på drottningen.Viss hjälp får hon av den mediaalerte Tony Blair. Han blir en talesman för den nya tiden i förhållande till kungahusets stela och föråldrade konventioner och han uppdaterar drottningen i att hantera en landssorg i vår nutid.

Helen Mirrens fininställda gestaltning av drottningen är berättelsens nav. Den rymmer hela skalan av de känslor som en som är fostrad att tro att hon fått makten av Gud kan bära -och även de känslor som hon till sin förvåning visar sig ha under detta. Det är en gestaltning som är intelligent, komplex och blir rörande.
Helen Mirren är dessutom ganska lik den person hon spelar. Det kan man inte säga om Michael Sheen som spelar Tony Blair. Men båda vinner sympatier och plötsligt finner man sig nästan vara rojalist. Klart britterna ska behålla sitt kungahus, eller?
Frågan om vad Stephen Frears vill med filmen känns väldigt öppen. Denne regissör slog igenom med den nyskapande komedin Min sköna tvättomat 1985 och har sedan dess gjort filmer som The Grifters (1990), High fidelity (2000)och Dirty, pretty things (2002). Flera av hans filmer har handlat om möten mellan olika kulturer. Så gör även den här.

Han är hur som helst en kvinnornas regissör. Inte mindre än sex av hans kvinnliga huvudrollsinnehavare i tidigare filmer har Oscarnominerats. Helen Mirren ligger nog väldigt bra till den här gången för att faktiskt vinna den Oscar hon är nominerad till för The Queen. Den rolltolkningen är ett mästarprov i skådespeleri.

Kvickt och briljant om insnört ämbete

Sofistikerat skvaller eller en politisk tolkning av nutidshistorien? Det finns flera ingångar till den briljant roande brittiska dramadokumentären The Queen.