länet. Finansieringen delas mellan landstingen och staten.
Att landstingen arbetar med kultur är passande, tycker Lars B Andersson, chef för Kultur i länet, Landstinget i Uppsala läns kultur- och folkbildningsförvaltning.
- Landstinget har två övergripande mål, dels god folkhälsa för alla i länet och dels att utveckla demokratin. Med hjälp av kultur kan man uppnå de målen, säger han.
Lars B Andersson drar av sig glasögonen och lägger dem på bordet.
— Många sjukdomar i dag kopplas till att människor är ensamma och inte känner sig delaktiga i samhällsdebatten. Genom kulturella aktiviteter kan man få kunskap, språk och inte minst upplevelser tillsammans med andra. Och det mår man bra av. Blir gladare, lever längre, ligger sjukvården mindre till last. Kultur är bra för folkhälsan, säger han.
Kultur i länets verksamhet är uppdelad i fyra enheter: Kulturenheten, Länsbibliotek Uppsala, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Arbetet styrs av den politiskt tillsatta kulturnämnden.
I Kulturenheten ingår exempelvis Film i Uppland och Dans i Uppland. Varje år delar Kultur i länet ut olika former av stipendier till kulturarbetare och konstnärer. Det största heter konstnärligt utvecklingsstöd och är ett treårigt bidrag på sammanlagt 300 000. Dessutom ges bidrag till olika regionala projekt. Andra som får stöd av landstinget är till exempel Riksteatern och stiftelserna Leufsta och Eric Sahlströms-institutet.
Gemensamt för de olika kulturinsatserna är att de till största delen är indirekta. Det handlar om att på olika vis stödja andra att utöva, ta del av eller skapa kultur.
- Vi producerar inga egna föreställningar eller andra evenemang, med undantag av Dans i Uppland som har ett antal egna evenemang under året. Vi är ett stödorgan, arbetar konsultativt med bland annat experthjälp och fortbildning, säger Lars B Andersson.
Landstinget är också huvudman för två stora regionala kulturinstitutioner, Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Upplandsmuseet utgör med 14,3 miljoner kronor den största posten i Kultur i länets budget.
- Förenklat kan man säga att landstinget tar ansvar för det som är för stort för enskilda kommuner men alltför decentraliserat för staten. Det var tanken redan 1974, säger Lars B Andersson.
Den uppdelningen är dock inte alltid glasklar. Ansvaret har under åren alltmer kommit att blandas ihop. Kommun och landsting sysslar ibland med samma sak, ger bidrag till samma evenemang, "kladdar på varandras områden" som Lars B Andersson uttrycker det.
Sammanblandningen är inte bra, menar han. Det blir otydligt och resurserna splittras. Därför ska landstingets roll på kulturområdet nu bättre definieras. Ett förslag på övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser har arbetats fram, i diskussion med organisationer, föreningar och kommuner i länet.
— Vi måste koncentrera våra insatser på det vi är bra på. Länsmusiken och kulturarvsområdet i form av Upplandsmuseet är två exempel på det. Under 2006 ska vi utreda frågan om en regional konstpolitik. Det finns inte i dag, men inom några år hoppas jag att vi har en väl utbyggd konstverksamhet i länet. Gärna i samarbete med Uppsala konstmuseum, säger han.
Läs mer i UNT