Kulturkritik får universitetskurs

Antalet sökanden till kurser inom humaniora har minskat de senaste åren och institutionerna ser sig ständigt om efter nya sätt att locka studenter. När forskarna Åsa Arketeg och Rikard Ekholm presenterade sin idé om en kurs i kritik för prefekten på filosofiska institutionen ställde han sig genast positiv till förslaget.
- Det här är vårt svar på humanioras kris, kan man säga. Genom att erbjuda en kurs med minst lika mycket praktik som teori hoppas vi att fler ska bli intresserade, säger Åsa Arketeg som själv har disputerat i estetik.

Tanken är att studenterna ska få kunskaper och färdigheter som de sedan kan ha nytta av i en framtid som journalister, recensenter eller kritiker. Analyserande eller kritiska skrivövningar om exempelvis litteratur, konst, musik, teater och tv-spel kommer att ingå i kursen som inte gör någon skillnad på seriös kultur och ren underhållning.
- Det finns ingen kurs av det här slaget i Sverige, en 30-poängskurs i kritik som inte är inriktad på någon specifik konstart. Kursen har platsgaranti men för att vara behörig krävs det att man har minst 60 högskolepoäng sedan tidigare. Vi tror att det är en fördel om man har erfarenhet av akademiska studier och inte kommer direkt från gymnasiet, säger Åsa Arketeg.

Kulturkritiken har alltid varit en subjektiv verksamhet. När det gäller omdömen kring konstnärliga uttryck finns det sällan något som kan anses vara rätt eller fel. Rikard Ekholm och Åsa Arketeg menar dock att det finns mycket som man faktiskt kan lära ut när det gäller kritik.
- Det finns många olika sorters kritik, bland annat recensioner med betyg, kommentarer, krönikor och essäer. Alla har de olika former och regler. Göran Sörbom, professor emeritus i filosofi vid Uppsala universitet, har till exempel sagt att kritik bör innehålla beskrivningar, tolkningar och värderingar. Vi instämmer i det, säger Rikard Ekholm som är doktorand i estetik samt frilansjournalist och kritiker.

Utöver praktiska övningar kommer studenterna också att få lära sig mer om trender och tendenser inom kulturkritiken de senaste decennierna.
- Kritiken har förändrats mycket. Under 1980-talet ägde till exempel en stor debatt rum kring begreppet postmodernism. På den tiden fanns det också mer utrymme för eftertänksamhet och analys i spalterna. På senare år har en snuttifiering ägt rum, både på gott och på ont, säger Rikard Ekholm.
En stor vikt kommer också att läggas vid samtida kulturdebatter och åsiktsbrytningar. Här ryms till exempel debattstormarna kring Maja Lundgrens bok Myggor och tigrar och dramatikern Lars Noréns kontroversiella dagbok.
- De senaste veckornas debatt om konstfackstudenten som riskerar fängelse är till exempel väldigt tacksam för oss att ta upp i kursen, säger Rikard Ekholm.
Han och Åsa Arketeg håller också på att engagera gästföreläsare till utbildningen som ska ha en tydlig koppling till kulturlivet utanför universitetet.
- Jag har faktiskt fått en lite galen idé om att vi ska göra exkursioner till restauranger, för att sedan skriva matkritik. Det skulle mycket väl kunna ingå i kursen, säger Åsa Arketeg
Kursen Kritik i teori och praktik ges under höstterminen 2009 på helfart och på kvällstid.

Kulturkritik får universitetskurs

Till hösten drar Sveriges första helterminskurs i kulturkritik i gång vid Uppsala universitet. Initiativtagarna Åsa Arketeg och Rikard Ekholm vill locka fler till det humanistiska fältet och samtidigt underlätta för studenter att få jobb inom kultursektorn.